Att byta bana är inte samma sak som att byta liv. Dina erfarenheter kan vara till stor nytta i en helt ny bransch. Det vet Sarah Hillborgh som gick från krog till kontor.

Sarah Hillborgh började jobba på restaurang direkt efter gymnasiet och jobbade heltid i cirka tio år innan hon började plugga. Då var det ett bra extrajobb.

Från 1993 till 2010 arbetade hon på allt från en liten kvarterskrog i Malmö till ärevördiga Berns salonger i Stockholm. Högt och lågt, säger hon själv. Sarah var servitris, bartender och hovmästare. Men 2006 bytte hon bana och fick användning för sin civilekonomexamen på klassiska kontorsjobb i stället.

– Redan i intervjun med personlighetstest var det skillnad. På krogen har man inte ens anställningsintervjuer. Man ringer och berättar var man jobbat eller så hamnar man någonstans för att man känner någon som har behov, säger Sara Hillborgh.

Sarah Hillborgh

Sarah Hillborgh

Hennes första tjänstemannajobb var som assistent i det juridiska teamet för varumärken på en patentbyrå.

– Plötsligt hade jag eget kontor och ett administrativt arbete med mycket papper. Och så var det tyst. Det var stor kulturskillnad.

Sarah var klar med krogen – och färdig med att ständigt umgås med kollegor, som ofta var de enda som var lediga på samma obekväma arbetstider.

Hon sadlade om och blev bland annat konsult på företaget Edge, som säljer digitala HR-tjänster till arbetsgivare. Som projektledare introducerade hon kunder för produkterna.

Vad kunde du ta med dig från krogen till kontoret?
– En grundläggande sak som jag är glad att jag fick med mig från restaurangnäringen är vanan att när man är på jobbet så jobbar man – hela tiden. Som servitris står man aldrig stilla. Är det en dålig kväll putsar man glas. På ett kontorsjobb kan det gå tid åt att kolla telefonen och familjen vet att de kan höra av sig. Det är lätt att smyga in det i jobbet, helt enkelt. Det är omöjligt på krogen.

En servitris är en säljare som har kontakt med tiotals kunder varje dag, och de styr dricksen. Det visade sig nyttigt när Sarah senare var business-to-business-säljare.

– På restaurang lärde jag mig att läsa människor snabbt. Vi kunde se på gäster i förväg vad de skulle beställa. "Här kommer två glas vitt och två Skagen". Vid ett bord kunde det sitta ett stökigt grabbgäng, vid ett annat pågick en affärsmiddag. Jag fick lära mig att använda olika jargonger. Det tog jag med till konsultjobbet, där jag mötte väldigt olika typer av bolag och organisationer, från kommuner till it-bolag med Saccosäckar.

Någon yrkesskada från krogen som du behövde göra dig av med?
– Ja, jargongen mellan arbetskamrater, den kan vara rätt hård. Man kallar inte varandra "sillhora" på ett kontor. Jag var säkert oslipad och gick nog bort mig några gånger i början.

Finns något du tycker att typiska kontorsarbetsplatser ska plocka från krogmiljön?
– Ja, att jobba på restaurang var väldigt, väldigt roligt. Jag har aldrig skrattat så mycket som i arbetslaget där. Man måste ta jobbet på allvar, men jag tror att man måste kunna skoja om det. Ibland tappar man en hel bricka med glas. Misstag händer alla. Jag tror att många kontor kunde må bra av lite högre tolerans.

En krog och ett kontor är olika miljöer, olika kulturer och helt olika organisationer. Men i bägge mäts man ständigt. En hovmästare vet varje natt hur stor dricksen blev. En konsult får veta sin beläggningsgrad och mängden debiterbara timmar hon jobbat.

Hur skulle du resonera om du i dag skulle byta bana igen?
– Jag skulle tänka mer på vilken miljö och organisation jag skulle hamna i. Vill jag vara på ett startupbolag med entreprenörsanda eller på ett stort bolag eller en kommun? Just nu funderar jag på något mer meningsfullt, samhällsbyggnad, något som inte enbart styrs av ekonomisk nytta.

Namn: Sarah Hillborgh.
Ålder: 44 år.
Bor i: Stockholm.
Utbildning: Civilekonomprogrammet, Stockholm.
Jobb i urval: Diverse restauranger. Därefter bland annat account manager och projektledare på Awapatent, Blendow Group och Edge.