4.1 67 000 unga varken arbetar eller studerar
2024 var det i snitt 67 000, 5,6 procent, av befolkningen 15â24 Ă„r som varken arbetade eller studerade, sĂ„ kallade NEET (Not in Employment, Education or Training). Enligt SCB:s vanliga arbetskraftsundersökning var 166 000 (24,3 procent) unga arbetslösa men av dem var det 57 procent som var heltidsstuderande samtidigt som de sökte jobb. DĂ€rför kan det vara mer rĂ€ttvisande att istĂ€llet titta pĂ„ hur mĂ„nga som varken arbetar eller studerar. Ungdomar Ă€r en konjunkturkĂ€nslig grupp â nĂ€r konjunkturen viker sĂ„ Ă€r ungdomarna bland de första som drabbas men det positiva Ă€r att de ofta fĂ„r jobb snabbt nĂ€r vĂ€l konjunkturen vĂ€nder.
4.2 Var tionde i EU Àr NEET
Tredje kvartalet 2024 var det 10,9 procent av EU:s unga (15â29 Ă„r) som varken arbetade eller studerade, vilket Ă€r i stort sett oförĂ€ndrat jĂ€mfört med 2023. Sverige ligger med 6,9 procent bland de lĂ€nder som har lĂ€gst andel. Högst andel hade RumĂ€nien med 18,4 procent vilket Ă€r nĂ€stan fyra gĂ„nger högre Ă€n NederlĂ€nderna som hade lĂ€gst med 4,8 procent. EU har som mĂ„l att NEET för personer i Ă„ldern 15â29 Ă„r ska sĂ€nkas till 9 procent 2030, och Sverige ligger redan en bra bit under det mĂ„let.
4.3 43 procent med okÀnd aktivitet
Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) Ă€r ett mĂ„tt som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhĂ€llesfrĂ„gor (MUCF) tagit fram och som bygger pĂ„ uppgifter i myndigheternas register. 2022 var det totalt 59 000 unga i Ă„ldern 16â24 Ă„r som var Uvas. RĂ€knar man ocksĂ„ med 25â29-Ă„ringarna sĂ„ var det totalt 132 000 som ingick i gruppen. Det Ă€r en minskning med 6 000 jĂ€mfört med 2021. För att ingĂ„ i Uvas ska personen under ett helt Ă„r:
inte haft inkomster över ett basbelopp (58 800 kronor 2025),
inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer Àn 60 timmar.
Uvas-mĂ„ttet ger möjlighet att se dessa ungdomars sysselsĂ€ttning under Ă„ret. De kan ha haft stöd frĂ„n Arbetsförmedlingen, sin kommun eller FörsĂ€kringskassan, eller flera aktörer samtidigt. En stor grupp, 43 procent, av 16â24-Ă„ringarna hade ingen kĂ€nd aktivitet, och mĂ€nnen i högre utstrĂ€ckning Ă€n kvinnorna, 46 respektive 38 procent. Skillnaderna i landet var stora. I Stockholms lĂ€n kunde hĂ€lften av de som varken arbetade eller studerade inte spĂ„ras i nĂ„gra register, medan det i GĂ€vleborg var drygt 3 av 10. Att unga mĂ€nniskor varken arbetar eller studerar kan förstĂ„s bero pĂ„ olika saker och pĂ„ olika grad av frivillighet. En del har helt enkelt frivilligt valt att göra nĂ„got annat, till exempel resa utomlands, medan andra helt ofrivilligt har hamnat utanför systemet.
43 procent har okänt aktivitet
43 procent av de unga som varken arbetar eller studerar har okĂ€nd aktivitet â det gĂ„r inte att via register kartlĂ€gga vad de gör
4.4 Ăkad ungdomsarbetslöshet
2023 var andelen inskrivna arbetslösa ungdomar (18â24 Ă„r) pĂ„ Arbetsförmedlingen den lĂ€gsta pĂ„ hela 2000-talet, men under 2024 ökade den nĂ„got. Arbetsförmedlingens bedömning Ă€r att ungdomsarbetslösheten kommer att öka Ă€ven under 2025 och att den dĂ€refter sjunker i takt med att efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft vĂ€ntas öka. Demografin har betydelse för arbetslöshetsnivĂ„erna för ungdomar â ungdomskullarna har minskat sedan 2014 och dĂ„ har Ă€ven arbetslösheten minskat (förutom under pandemin). De nĂ€rmaste Ă„ren bedömer SCB att befolkningen i Ă„ldern 18â24 Ă„r kommer öka marginellt.
4.5 En av fyra klarar inte gymnasiet
En fjĂ€rdedel av eleverna i en elevkull lĂ€mnar gymnasieskolan utan examen. Av de som började gymnasiet 2020 var det efter fyra Ă„r 75 procent som hade slutfört sin gymnasieutbildning och tagit examen. Vilken utbildningsnivĂ„ förĂ€ldrarna har spelar roll för om eleven avslutar sin utbildning eller inte â de elever vars förĂ€ldrar har en lĂ€ngre utbildning tar i högre grad examen. Av dem som hade förĂ€ldrar med eftergymnasial utbildning var det 83 procent som tog examen inom 4 Ă„r. Hade förĂ€ldrarna en gymnasial utbildning var det 69 procent av eleverna som tog examen och för elever vars förĂ€ldrar hade förgymnasial utbildning var det 43 procent. En avslutad gymnasieutbildning förbĂ€ttrar avseÂvĂ€rt möjligheterna att fĂ„ ett jobb och man brukar beskriva den som en vattendelare pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Av dem som Ă€r arbetslösa saknar 33 procent en gymnasieutbildning (se 3.8).
4.6 79 procent jobbar eller studerar
2018/19 var det 76 000 som tog examen frĂ„n gymnasiet. Tre Ă„r senare, 2022, hade 79 procent av dem antingen en etablerad stĂ€llning pĂ„ arbetsÂmarknaden eller sĂ„ studerade de pĂ„ hög skolan. Av dem som gĂ„tt ett yrkesprogram var det 64 procent som hade en etablerad stĂ€llning pĂ„ arbets marknaden medan det bland dem som hade gĂ„tt ett högskoleÂförberedande program var 23 procent â flera av dem valde att studera vidare.
4.7 Var fjÀrde studerar vidare inom ett Är
Av dem som tagit en gymnasieexamen Àr det ungefÀr var fjÀrde som börjar studera pÄ högskola inom ett Är. Under pandemin var det nÄgot högre andel som gick direkt till högskolan, men de senaste avgÄngsÄren har den varit oförÀndrat. Det Àr vanligare bland kvinnorna Àn bland mÀnnen att man vÀljer att studera sÄ nÀra inpÄ gymnasiet, 26 respektive 19 procent.
â En fjärdedel av eleverna i en elevkull lämnar gymnasieskolan utan examen.
4.8 En halv miljon sökte till högskolan
Efter en topp med sökande under pandemin gick efterfrÄgan pÄ högskoleutbildning ner igen. 2023 ökade den nÄgot och mellan höstterminerna 2023 och 2024 har antalet sökanden ökat med 7 procent till 490 000. Enligt Universitets och högskole rÄdet var det störst ökning av nya sökande, som inte sökt pÄ tio Är. Det indikerar att fler vill byta bana. LÄgkonjunkturen och det relativt nya omstÀllnings studie stödet som infördes 2022 Àr ocksÄ faktorer som bidrar till ökat intresse för att studera.
4.9 Stor skillnad mellan stad och land
Av dem som gick ut gymnasiet 2019 var det 66 procent av kvinnorna och 48 procent av mÀnnen som lÀste vidare pÄ högskolan inom fem Är. Det Àr vanligare i storstÀderna Àn pÄ landsbygden att man studerar vidare och dÀr Àr ocksÄ minst skillnad mellan kvinnor och mÀn nÀr det gÀller hur stor andel som börjar pÄ högskola inom fem Är. I storstÀderna lÀste 76 procent av kvinnorna och 63 procent av mÀnnen vidare medan motsvarande siffra i landsbygdskommunerna var 56 och 33 procent. Oavsett region sÄ lÀser kvinnorna vidare i större utstrÀckning Àn mÀnnen.
4.10 Ăkad oro för ekonomin bland unga
Ungdomsbarometern har i Generations rapporten 2025 bland annat frĂ„gat ungdomarna (15â24 Ă„r) vad som Ă€r viktigt i livet. 49 procent av dem uppger att en av de viktigaste sakerna för dem Ă€r att tjĂ€na pengar, och siffran har ökat med hela 13 procentenheter pĂ„ fem Ă„r. Samtidigt upplever mĂ„nga, 44 procent, att deras ekonomi Ă€r mycket stressande. Och det Ă€r inte bara ett privatekonomiskt intresse bakom siffrorna, enligt Ungdomsbarometern Ă€r det ocksĂ„ en effekt av de rĂ„dande ekonomiska omstĂ€ndigheterna och att framtiden kĂ€nns oviss. Det visar ocksĂ„ frĂ„gan om vilka samhĂ€llsfrĂ„gor som kĂ€nns viktigast, dĂ€r Minskad arbetslöshet har ökat i betydelse â 35 procent tycker att det Ă€r en viktig frĂ„ga, vilket Ă€r en ökning med 7 procentenheter sedan 2019
Förhöjda risker utan examen
Unga som lÀmnar gymnasieskolan utan examen har sÀmre möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Med det följer en förhöjd risk för utanförskap i form av till exempel lÀgre inkomst och sÀmre hÀlsa.
KĂLLA: SVERIGES KOMMUNER OCH REGIONER, UPPDRAG FULLFĂLJD UTBILDNING