3.1 Arbetslösheten permanent hög
I slutet av 1980- och början pĂ„ 1990-talet hade Sverige lĂ„g arbetslöshet, 1992 var den 3,6 procent. Arbetslösheten ökade under andra halvan av 90-talet och har sedan legat kvar pĂ„ relativt höga nivĂ„er â de lĂ„ga arbetslöshetstalen innan 90-talskrisen har vi aldrig kommit tillbaka till. Under 2000-talet var arbetslösheten som lĂ€gst precis före finanskrisen 2008, dĂ„ den lĂ„g pĂ„ 5,2 procent. Under krisen steg den snabbt, men dĂ€refter sjönk den igen och fortsatte sjunka under mĂ„nga Ă„r. En ny kraftig uppgĂ„ng kom i samband med pandemin 2020â2021, dĂ„ arbetslösheten nĂ„dde 7,9 procent. Efter pandemin föll arbetslösheten Ă„ter, men de senaste Ă„ren har den stigit pĂ„ nytt och var 2025 nĂ€stan uppe i pandeminivĂ„ med 7,6 procent
Det finns olika typer av arbetslöshet:
âą Konjunkturarbetslöshet â den arbetslöshet som uppstĂ„r pĂ„ grund av svĂ€ngningar i ekonomin som leder till att fler förlorar jobbet.
âą Friktionsarbetslöshet â Ă€r kortsiktig och beror pĂ„ att det tar tid att söka jobb och rekrytera.
âą Strukturarbetslöshet â Ă€r mer lĂ„ngvarig och beror pĂ„ obalans mellan utbud och efterfrĂ„gan pĂ„ specifik arbetskraft exempelvis kompetens, bransch eller yrke.
3.2 Arbetslösheten har fortsatt att öka
I snitt var 399 000 personer arbetslösa 2025, vilket Ă€r 7,6 procent av arbetskraften 20â64 Ă„r. Det Ă€r en ökning med 26 000 personer och 0,5 procentenheter sedan 2024. Antalet arbetslösa kvinnor var 187 000 (7,4 procent) och antalet mĂ€n 211 000 (7,7 procent). Arbetsmarknaden Ă„terhĂ€mtade sig efter pandemin, men arbetslösheten ökade igen under 2023 och har fortsatt att öka sedan dess. Arbetsförmedlingens prognos sĂ€ger att arbetslösheten kommer att sjunka under 2026 och 2027.
3.3 Var fjÀrde blir arbetslös efter varsel
PandemiĂ„ret 2020 varslades rekordmĂ„nga anstĂ€llda om uppsĂ€gning â nĂ€stan 124 000. Ă ren dĂ€refter var det istĂ€llet historiskt fĂ„ personer som varslades. Under hösten 2023 började de öka igen och det lades mĂ„nga varsel Ă€ven 2024 och 2025. Antalet företagskonkurser har ocksĂ„ legat pĂ„ en hög nivĂ„. Under 2025 har antalet varsel varit sĂ€rskilt högt inom tillverkningsindustrin och delar av den privata tjĂ€nstesektorn, följt av byggverksamheten. Samtidigt leder lĂ„ngt ifrĂ„n alla varsel till arbetslöshet. Av de drygt 69 000 personer som varslades 2024 blev ungefĂ€r 43 000 faktiskt uppsagda. Av dessa blev 17 000 arbetslösa nĂ„gon gĂ„ng inom 6 mĂ„nader efter varslet, och efter 6 mĂ„nader var 9 000 fortfarande arbetslösa.
3.4 12,2 miljoner arbetslösa i EU
I EU var 12,2 miljoner personer arbetslösa under tredje kvartalet 2025, vilket Ă€r omkring 300 000 fler Ă€n Ă„ret innan. Men skillnaderna mellan lĂ€nderna Ă€r stora. Den högsta arbetslösheten hade Spanien med 10,2 procent och den lĂ€gsta hade Tjeckien med 2,7 procent. Trots den höga nivĂ„n i Spanien har arbetslösheten dĂ€r sjunkit och Ă€r nu den lĂ€gsta sedan 2008. I Sverige har arbetslösheten ökat och vi har nu den fjĂ€rde högsta arbetslösheten i EU efter Spanien, Grekland och Finland â bland dessa lĂ€nder har dock Sverige den minsta skillnaden mellan könen. I till exempel Grekland skiljer det drygt 4 procentenheter mellan kvinnors och mĂ€ns arbetslöshet.
3.5 Högst arbetslöshet i VÀstmanland
Enligt SCB:s statistik var det i snitt 7,6 procents arbetslöshet i Sverige 2025 och det Ă€r stora skillnader inom landet. Högst arbetslöshet hade VĂ€stmanlands lĂ€n med 9,9 procent, och lĂ€gst hade Gotland med 3,6 procent â det vill sĂ€ga drygt 6 procentenheters skillnad. VĂ€stmanland Ă€r ett av de lĂ€n dĂ€r antalet inskrivna arbetslösa pĂ„ Arbetsförmedlingen har ökat mer Ă€n riksgenomsnittet. Gotland som, liksom VĂ€stmanland, hör till östra Mellansverige har en helt annan utveckling med minskad arbetslöshet, bland annat Ă€r man det enda lĂ€n dĂ€r lĂ„ngtidsarbetslösheten har minskat.
Ăkar mest i storstĂ€derna
Det Ă€r storstadslĂ€nen som har drivit uppgĂ„ngen i arbetslösheten under lĂ„gkonjunkturen â dĂ€r ökar antalet inskrivna arbetslösa pĂ„ Arbetsförmedlingen mest. Och det Ă€r framför allt Stockholm och Göteborg och pendlingskommunerna i nĂ€rheten som ökar. Malmö har haft en oförĂ€ndrad utveckling, samtidigt har SkĂ„ne en större andel arbetslösa med svag konkurrensförmĂ„ga.
3.6 Var fjÀrde med kort utbildning Àr arbetslös
Det rĂ„der en tydlig obalans pĂ„ arbetsmarknaden. Trots att mĂ„nga Ă€r arbetslösa uppger arbetsgivare att de har svĂ„rt att hitta personer med rĂ€tt kompetens. Den hĂ€r mismatchen syns tydligt i statistiken över arbetslösheten utifrĂ„n utbildningsnivĂ„. Arbetslösheten Ă€r betydligt högre bland personer med kort utbildning. Bland dem som endast har en förgymnasial utbildning Ă€r ungefĂ€r var fjĂ€rde arbetslös. För personer med minst 3-Ă„rig eftergymnasial utbildning Ă€r arbetslösheten betydligt lĂ€gre â knappt 5 procent. Att ha fullföljt gymnasiet innebĂ€r en markant ökad chans att fĂ„ jobb, medan avsaknad av gymnasieexamen innebĂ€r en betydligt ökad risk för arbetslöshet.
3.7 Stor skillnad beroende pÄ Älder
Skillnaderna i arbetslöshet mellan Ă„ldersgrupperna Ă€r stora â det skiljer drygt 34 procentenheter mellan de yngsta och de Ă€ldsta. Arbetslösheten Ă€r lĂ€gst i Ă„ldersgruppen 65â74 Ă„r, i den Ă„ldern har mĂ„nga lĂ€mnat arbetskraften och det Ă€r rimligt att anta att de som Ă€r kvar ocksĂ„ har ett arbete. Trots de Ă€ldres lĂ„ga arbetslöshet har de lĂ€ngre arbetslöshetstider. 55â64-Ă„ringarna hade i genomsnitt 64 procent lĂ€ngre tid i arbetslöshet Ă€n 25â54-Ă„ringarna, och hos Arbetsförmedlingen ingĂ„r de som Ă€r 55+ i gruppen med svag konkurrensförmĂ„ga. Den högsta arbetslösheten finns bland de yngre men mĂ„nga av dem Ă€r studenter â 60 procent av de arbetslösa 15â24-Ă„ringarna var heltidsstuderande.
3.8 Var tionde i EU Àr NEET
Under tredje kvartalet 2025 var 10,8 procent av EU:s unga (15â29 Ă„r) varken i arbete eller studier, vilket Ă€r i stort sett oförĂ€ndrat jĂ€mfört med 2024. Sverige Ă€r, med 6,0 procent, bland lĂ€nderna med lĂ€gst andel. RumĂ€nien hade den högsta andelen, 18,9 procent, vilket Ă€r betydligt högre Ă€n NederlĂ€ndernas 5,2 procent â den lĂ€gsta nivĂ„n i EU. EU:s mĂ„l Ă€r att andelen NEET bland 15â29 Ă„ringar ska minska till nio procent Ă„r 2030, och Sverige ligger redan en bra bit under den nivĂ„n.
Not: NEET = Not in Employment, Education or Training.
3.9 44 procent har okÀnd aktivitet
Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) Ă€r ett mĂ„tt som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhĂ€llesfrĂ„gor (MUCF) har tagit fram och som bygger pĂ„ uppgifter frĂ„n olika myndighetsregister. 2023 ingick totalt 62 000 unga i Ă„ldern 16â24 Ă„r i Uvas-gruppen. Om Ă€ven 25â29-Ă„ringarna rĂ€knas in var antalet 132 000, vilket Ă€r oförĂ€ndrat jĂ€mfört med 2022.
För att rÀknas som Uvas ska personen under ett helt Är:
Inte haft inkomster över ett basbelopp (58 800 kronor 2025).
Inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer Àn 60 timmar.
Uvas-mĂ„ttet ger möjlighet att följa dessa ungdomars sysselsĂ€ttning under Ă„ret. De kan ha fĂ„tt stöd frĂ„n Arbetsförmedlingen, kommunen eller FörsĂ€kringskassan, eller frĂ„n flera aktörer samtidigt. En stor grupp, 44 procent av 16â24-Ă„ringarna, hade ingen kĂ€nd aktivitet. Andelen var högre bland mĂ€n Ă€n bland kvinnor, 47 respektive 40 procent. Skillnaderna i landet var stora. I Stockholms lĂ€n saknade 55 procent kĂ€nd aktivitet, medan det i GĂ€vleborg var
35 procent. Att unga varken arbetar eller studerar kan bero pÄ mÄnga olika faktorer och pÄ olika grad av frivillighet. En del har helt enkelt frivilligt valt att göra nÄgot annat, till exempel resa utomlands, medan andra ofrivilligt har hamnat utanför systemet.
3.10 Ungdomsarbetslösheten oförÀndrad
Ă r 2025 var andelen inskrivna arbetslösa ungdomar (18â24 Ă„r) pĂ„ Arbetsförmedlingen 7,8 procent, vilket Ă€r i stort sett oförĂ€ndrat jĂ€mfört med 2024. Ungdomsarbetslösheten har utvecklats mer positivt Ă€n den totala arbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r pĂ„ vĂ€g att stĂ€rkas. Demografin spelar ocksĂ„ en viktig roll: ungdomskullarna har minskat sedan 2014, vilket har bidragit till lĂ€gre arbetslöshet â med undantag för pandemiperioden. Enligt SCB vĂ€ntas befolkningen i Ă„ldern 18â24 Ă„r öka snabbare Ă€n befolkningen totalt de kommande Ă„ren.
3.11 MĂ„nga saknar grundskola
âEn gymnasial utbildning Ă€r central för möjligheten att varaktigt kunna etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng siktâ â sĂ„ skriver Arbetsförmedlingen i sin prognos. 2025 var det 114 000 av de 367 000 inskrivna arbetslösa (16â65 Ă„r) som saknade gymnasial utbildning och nĂ€rmare hĂ€lften av de 114 000 hade kortare Ă€n 9-Ă„rig grund-skola, men andelen har minskat de senaste Ă„ren.
3.12 Ăkning av antalet inskrivna arbetslösa
2025 var i snitt 561 000 personer (16â65 Ă„r) inskrivna pĂ„ Arbetsförmedlingen. Vi har haft lĂ„gkonjunktur sedan 2023 och den Ă„terhĂ€mtning som mĂ„nga trodde skulle komma tidigare har hĂ€mmats av hög inflation och handelspolitisk oro under det senaste Ă„ret. Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) ökade med 10 000 personer till Ă„rssnittet 367 000. Under senare delen av Ă„ret började Ă€ndĂ„ arbetslösheten att minska.
3.13 Mellan 3,9 och 9,1 procents arbetslöshet
Av de i snitt 561 000 (16â65 Ă„r) som var inskrivna pĂ„ Arbetsförmedlingen var det 65 procent, 367 000, som rĂ€knades som arbetslösa. För att ingĂ„ i den kategorin krĂ€vs att man antingen Ă€r öppet arbetslös eller deltar i program med aktivitetsstöd. Antalet ökade med 10 000 jĂ€mfört med 2024 och andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften var 6,9 procent. Högst andel inskrivna hade SkĂ„ne lĂ€n med 9,1 procent och lĂ€gst hade Norrbotten med 3,9 procent. Uppdelat per kön var det ocksĂ„ de lĂ€nen som hade högst respektive lĂ€gst arbetslöshet bland bĂ„de kvinnor och mĂ€n. 2024 hade VĂ€sterbotten lĂ€gst arbetslöshet men dĂ€r har antalet arbetslösa ökat med 30 procent pĂ„ ett Ă„r till följd av uppsĂ€gningar och konkurs inom batteritillverkningen.
3.14 7 av 10 har svag konkurrensförmÄga
Arbetsförmedlingen delar grovt upp de arbetslösa i tvĂ„ grupper â inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmĂ„ga och övriga inskrivna. De arbetslösa Ă€r förstĂ„s lĂ„ngt ifrĂ„n en homogen grupp och det finns vissa parametrar som gör att det Ă€r svĂ„rare för somliga att hitta ett arbete. De som har en sĂ„ kallad svag konkurrensförmĂ„ga Ă€r de som ingĂ„r i en eller flera av dessa grupper:
Högst förgymnasial utbildning.
Född utanför Europa.
FunktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga.
Ăldre, 55â65 Ă„r.
Av de i snitt 367 000 (16â65 Ă„r) som var inskrivna som arbetslösa pĂ„ Arbetsförmedlingen 2025 var det 257 000, 70 procent, som hade svag konkurrensförmĂ„ga, en minskning med en procentenhet jĂ€mfört med 2024. De fyra grupperna innehĂ„ller dubbelrĂ€kningar av individer eftersom en och samma individ kan ingĂ„ i flera delgrupper. 2025 var det cirka 3 000 som ingick i alla fyra grupper. Antalet som ingick i tre grupper var 20 000, tvĂ„ grupper 90 000 och en grupp 144 000.
3.15 LÀngre bak i jobbkön
Ăven om andelen med svag konkurrensförmĂ„ga minskade nĂ„got ökade antalet med drygt 2 000 personer, och antalet arbetslösa med starkare stĂ€llning ökade med 7 000 mellan 2024 och 2025, vilket visar att lĂ„gkonjunkturen slĂ„r Ă€ven mot grupper med lĂ€gre arbetslöshetsrisk. NĂ€r personer med starkare stĂ€llning blir arbetslösa och Ă€r med och konkurrerar om jobben blir det Ă€nnu svĂ„rare för dem med svag konkurrensförmĂ„ga, de hamnar lĂ€ngre frĂ„n jobbet. Det Ă€r ocksĂ„ till stor del den gruppen som fastnar i lĂ„ngtidsarbetslöshet. Arbetsförmedlingen bedömer att andelen med svagare konkurrensförmĂ„ga kommer att öka. 2025 var det 70 procent som ingick i gruppen.
3.16 Arbetslösheten ökar bland Àldre
Under 2025 minskade antalet arbetslösa i grupperna âhögst förgymnasial utbildningâ och âutomeuropeiskt föddaâ. Samtidigt ökade arbetslösheten i tvĂ„ andra grupper â personer med funktionsnedsĂ€ttning och Ă€ldre (55â65 Ă„r). Ăkningen var störst bland de Ă€ldre, dĂ€r antalet arbetslösa ökade med 6 procent. Cirka 25 procent av de inskrivna arbetslösa som Ă€r Ă€ldre Ă€n 55 Ă„r har ocksĂ„ en funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga och den andelen har varit pĂ„ samma nivĂ„ sedan 2010.
3.17 Ăkad andel lĂ„ngtidsarbetslösa
Av de totalt 367 000 arbetslösa (16â65 Ă„r) pĂ„ Arbetsförmedlingen har 152 000 varit utan arbete mer Ă€n ett Ă„r. Efter ytterligare ett Ă„r Ă€r fortfarande 82 000 arbetslösa, vilket betyder att drygt hĂ€lften av de lĂ„ngtidsarbetslösa har varit utan jobb lĂ€ngre Ă€n 2 Ă„r. Arbetsförmedlingen bedömer att bĂ„de det totala antalet arbetslösa och antalet lĂ„ngtidsarbetslösa kommer att minska de kommande Ă„ren. Samtidigt förvĂ€ntas de lĂ„ngtidsarbetslösa som andel av samtliga inskrivna öka. Den utdragna lĂ„gkonjunkturen innebĂ€r ocksĂ„ en risk att Ă€ven personer med starkare stĂ€llning fastnar i lĂ„ngtidsarbetslöshet och dĂ€rmed behöver mer omfattande stöd. Enligt SCB:s statistik var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 39 veckor, och den var lika lĂ„ng för kvinnor som för mĂ€n. Men ju Ă€ldre desto lĂ€ngre perioder av arbetslöshet â de Ă€ldre, 55â64 Ă„r hade betydligt lĂ€ngre perioder av arbetslöshet, i snitt lĂ„ngt över ett Ă„r â 64 veckor.
3.18 Intresset för att anstÀlla arbetslösa Àr svagt
En undersökning som Akademikernas a-kassa har gjort visar att arbetsgivare Àr skeptiska till att anstÀlla personer som Àr arbetslösa. Och intresset svalnar redan tidigt i arbetslöshetsperioden. Endast 40 procent anser att en person som varit arbetslös kortare tid Àn 3 mÄnader kan vara mycket intressant att anstÀlla. För den som varit utan arbete lÀngre Àn ett Är sjunker andelen till 10 procent. NÀstan hÀlften av arbetsgivarna uppger att lÄngtidsarbetslösa Àr ganska eller helt ointressanta som kandidater. 61 procent av potentiella arbetsgivare anser att det mest utmÀrkande draget hos de arbetslösa Àr att de saknar efterfrÄgad kompetens och 35 procent anser att de Àr allt för krÀsna nÀr det gÀller till exempel arbetsuppgifter, arbetstider, lön/villkor eller att de inte vill flytta. Undersökningen visar att det inte rÀcker att arbetslösa söker fler jobb. Arbetsgivarnas instÀllning har stor betydelse, och för att fler ska fÄ möjlighet att komma tillbaka i arbete behövs flera insatser:
Ett mer öppet synsÀtt hos arbetsgivare dÀr arbetslösas kompetens och potential bedöms pÄ samma sÀtt som andra sökandes.
En bÀttre fungerande arbetsförmedling och ett stÀrkt stöd med personliga kontakter. Behovet av stöd behöver intensifieras och öka i takt med arbetslöshetens lÀngd.
3.19 Arbetslösa mÄr sÀmre och har lÀgre tillit
Arbetslöshet pĂ„verkar mĂ„endet pĂ„ flera sĂ€tt. Ăngslan, oro och Ă„ngest Ă€r vanligt i befolkningen, men skillnaderna mellan de som arbetar och de som Ă€r arbetslösa Ă€r tydliga. I FolkhĂ€lsomyndighetens nationella folkhĂ€lsoenkĂ€t frĂ„n 2024 svarade 42 procent av de yrkesarbetande att de hade besvĂ€r av Ă€ngslan, oro eller Ă„ngest. Bland de arbetslösa uppgav 65 procent att de led av samma besvĂ€r. Skillnaderna blir Ă€nnu större om man ser till svĂ„ra besvĂ€r â mer Ă€n tre gĂ„nger sĂ„ stor andel av de arbetslösa upplever svĂ„ra besvĂ€r av Ă€ngslan, oro och Ă„ngest. Stress Ă€r ocksĂ„ vanligare bland de arbetslösa, och det kanske yttersta uttrycket för hopplösheten â suicidtankar â Ă€r betydligt vanligare i denna grupp. Ett arbete kan ge sĂ„ mycket mer Ă€n inkomst â bland annat kĂ€nsla av tillhörighet, att vara behövd, sammanhang och kollegor, vilket ocksĂ„ syns i statistiken â 16 procent av de arbetslösa uppger att de ofta eller alltid har besvĂ€r av ensamhet, jĂ€mfört med 4 procent bland de yrkesarbetande. NĂ€r det gĂ€ller emotionellt stöd Ă€r det stora skillnader mellan arbetslösa kvinnor och mĂ€n â mer Ă€n dubbelt sĂ„ hög andel mĂ€n saknar stöd. Samtidigt behöver mĂ„nga arbetslösa ha kontakt med flera samhĂ€lls-institutioner men de har ofta lĂ€gre tillit till dem, trots att de Ă€r beroende av deras stöd.
