3.1 Arbetslösheten permanent hög
1994 var Sverige i en finanskris och arbetslösheten var 9,9 procent. Den hade dÄ ökat frÄn 3,6 procent 1992. Den fortsatte stiga och var som högst 1997 med 10,4 procent. Arbetslösheten har sedan dess permanentats pÄ de högre nivÄerna och aldrig kommit tillbaka till de lÄga nivÄer som var normala före 90-talskrisen. Mellan 1994 och 2024 var den som lÀgst precis innan finanskrisen 2008 med 5,2 procent, dÄ den ökade kraftigt. NÀsta ökning kom i samband med pandemin 2020.
Det finns olika typer av arbetslöshet:
konjunkturarbetslöshet â beror som man hör pĂ„ namnet pĂ„ hur konjunkturen ser ut,
friktionsarbetslöshet â Ă€r kortsiktig och beror pĂ„ att det tar tid att söka jobb och rekrytera, och
strukturarbetslöshet â Ă€r mer lĂ„ngvarig och beror pĂ„ obalans mellan utbud och efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft.
3.2 Fler arbetslösa 2024
I snitt var 373 000 personer arbetslösa 2024, vilket Ă€r 7,1 procent av arbetskraften 20â64 Ă„r. Antalet arbetslösa kvinnor var 179 000 (7,2 procent) och antalet arbetslösa mĂ€n 194 000 (7,1 procent). Arbetsmarknaden Ă„terhĂ€mtade sig 2022, efter pandemin, men försĂ€mrades igen under 2023 och fortsatte försĂ€mras under 2024. 85 000 av de arbetslösa var akademiker, vilket till och med Ă€r fler Ă€n under pandemin. PĂ„ Akademikernas a-kassa har ökningen varit tydlig, antalet ersĂ€ttningstagare har frĂ„n januari 2023 till januari 2025 mer Ă€n dubblerats.
3.3 Var femte varslad blir arbetslös
Efter pandemiĂ„ret 2020 dĂ„ drygt 123 000 varsel anmĂ€ldes till Arbetsförmedlingen minskade antalet markant. Men under hösten 2023 ökade de kraftigt igen och Ă€ven under 2024 lades mĂ„nga varsel â nĂ€stan 69 000. Arbetsförmedlingen beskriver det som att varseltalen har stabiliserats pĂ„ en förhöjd nivĂ„ under 2024. Flest varslades i tillverkningsindustrin. LĂ„ngt ifrĂ„n alla varsel leder dock till arbetslöshet. Av de 72 000 personer som varslades 2023 var det ungefĂ€r hĂ€lften, 37 000, som blev uppsagda, och av dem var det 15 000 som blev arbetslösa nĂ„gon gĂ„ng inom 6 mĂ„nader. Efter 6 mĂ„nader var 8 000 fortfarande arbetslösa.
3.4 Minskad arbetslöshet i EU
NÀstan 12 miljoner personer i EU var arbetslösa tredje kvartalet 2024, vilket Àr ungefÀr lika mÄnga som samma period 2023, till och med nÄgot lÀgre. Den högsta arbetslösheten hade Spanien med 11,0 procent och den lÀgsta hade Tjeckien med 2,3 procent. Sverige har en jÀmförelsevis hög arbetslöshet men skiljer sig nÀr det gÀller skillnaden mellan andelen arbetslösa kvinnor och mÀn nÀr man tittar pÄ de lÀnder som har högst arbetslöshet. I till exempel Grekland skiljer det drygt 4 procentenheter mellan kvinnors och mÀns arbetslöshet medan det knappt Àr nÄgon skillnad i Sverige. Men dÀremot har arbetslösheten inte minskat i Sverige pÄ samma sÀtt som i andra lÀnder. I bland annat Spanien och Grekland har den minskat medan lÀnder som Sverige, Danmark och Finland har sett en stigande arbetslöshet.
Inga tecken på ökad efterfrågan på arbetsmarknaden
Under 2023 bromsade jobbtillvÀxten in och under 2024 har sysselsÀttningen utvecklats svagt. Statistik över platsannonser, varsel och konkurser visar inga tecken pÄ en nÀra förestÄende ökning av efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden.
KĂLLA: ARBETMARKNADSUTSIKTERNA HĂSTEN 2024, ARBETSFĂRMEDLINGEN
3.5 LÀgst arbetslöshet i Norrbotten
Enligt SCB:s statistik var det i snitt 7,1 procents arbetslöshet i Sverige 2024 och inom landet Ă€r det stora skillnader. Högst arbetslöshet hade VĂ€stmanlands lĂ€n med 10,5 procents arbetslöshet och lĂ€gst Norrbottens lĂ€n med 3,6 procent â det vill sĂ€ga nĂ€stan 7 procentenheters skillnad. Industrin utgör en stor andel av arbetsmarknaden i VĂ€stmanland och enligt Arbetsförmedlingen Ă€r VĂ€stmanland ett av de lĂ€n dĂ€r antalet inskrivna arbetslösa har ökat mest mellan 2023 och 2024. Arbetsmarknaden i norr har varit motstĂ„ndskraftig bland annat pĂ„ grund av investeringar i den gröna ekonomin. Norrbotten Ă€r ocksĂ„ det lĂ€n som vĂ€ntas ha den starkaste utvecklingen av sysselsĂ€ttningsgraden men det beror inte pĂ„ att fler kommer att vara sysselsatta utan pĂ„ att befolkningen minskar
â Skillnaden mellan storstäderna är stor – Stockholm har den lägsta arbetslösheten med 6,5 procent och Malmö den högsta med 10,3 procent.
StorstÀderna driver
Enligt Arbetsförmedlingen Ă€r det storstadslĂ€nen som driver bĂ„de upp- och nedgĂ„ngen i arbetslöshet. UppgĂ„ngen beror pĂ„ hushĂ„llens minskade konsumtion och nĂ€r den ökar igen mĂ€rks det tydligast i storstĂ€derna dĂ€r den konsumtionsberoende privata tjĂ€nstesektorn Ă€r stor. Skillnaden mellan storstĂ€derna Ă€r stor â Stockholm har den lĂ€gsta arbetslösheten med 6,5 procent och Malmö den högsta med 10,3 procent.
3.6 Stor skillnad mellan yngre och Àldre
Mellan 5 och 40 procent â sĂ„ mycket varierar arbetslösheten beroende pĂ„ Ă„lder och kön. I Ă„ldersgruppen 65â74 Ă„r Ă€r arbetslösheten lĂ€gst, i den Ă„ldern har ocksĂ„ mĂ„nga lĂ€mnat arbetskraften. Högst arbetslöshet Ă€r det bland de yngre men av dem Ă€r det fortfarande mĂ„nga som studerar. Av de arbetslösa 15â24-Ă„ringarna var 57 procent heltidsstuderande. Trots lĂ„g arbetslöshet visar statistiken att de Ă€ldre oftare har lĂ„nga arbetslöshetstider, 55â64-Ă„ringarna har 81 procents lĂ€ngre tid i arbetslöshet Ă€n 25â54-Ă„ringarna. Hos Arbetsförmedlingen ingĂ„r ocksĂ„ de som Ă€r 55+ i gruppen med svag konkurrensförmĂ„ga och av dem som var inskrivna i december 2024 hade mer Ă€n hĂ€lften varit arbetslösa lĂ€ngre Ă€n ett Ă„r.
3.7 Högre utbildning â lĂ€gre arbetslöshet
NĂ€r man delar upp arbetslösheten per utbildningsnivĂ„ Ă€r det mycket tydligt hur viktig utbildning Ă€r för att fĂ„ jobb. Arbetslösheten bland dem som har en minst 3-Ă„rig eftergymnasial utbildning Ă€r betydligt lĂ€gre Ă€n bland dem som endast har en förgymnasial utbildning â det skiljer hela 18 procentenheter. Det största trappsteget Ă€r mellan förgymnasial och gymnasial utbildning â har man gĂ„tt gymnasiet ökar chanserna till jobb markant. Att kompetensen inte matchar Ă€r en av huvudförklaringarna till att flera hundra tusen personer Ă€r arbetslösa samtidigt som det Ă€r arbetskraftsbrist, och den snabba tekniska utvecklingen med bland annat AI och digitalisering riskerar att öka den obalansen ytterligare.
3.8 En tredjedel saknar gymnasieutbildning
âUtbildning Ă€r central för varaktig etablering pĂ„ arbetsmarknadenâ â sĂ„ skriver Arbetsförmedlingen i sin prognos frĂ„n december 2024. Under Ă„r 2024 var det 117 000 av de 357 00arbetslösa (16â65 Ă„r) pĂ„ Arbetsförmedlingen som saknade en gymnasieutbildning. Av de 117 000 var det hĂ€lften som hade kortare Ă€n 9(10)-Ă„rig grundskola â andelen har minskat de senaste Ă„ren. 17 000 personer saknar helt formell grundlĂ€ggande utbildning. Majoriteten av de som har kort utbildning Ă€r utomeuropeiskt födda.
3.9 Ăkning av antalet inskrivna arbetslösa
2024 var i snitt 553 000 personer (16-65 Är) inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen. Det har varit ett tydligt lÄgkonjunkturÄr och bland annat har effekterna av den höga inflationen funnits kvar och varit en utmaning för hushÄllen och företagen. Den ökning av arbetslösheten som inleddes andra halvÄret 2023 fortsatte under 2024 och i snitt ökade antalet med 23 000 personer jÀmfört med 2023. Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) ökade till Ärssnittet 357 000 och det var gruppen öppet arbetslösa som ökade, gruppen i program minskade nÄgot. PÄ Akademikernas a-kassa har vi ocksÄ haft en tydlig ökning av arbetslösheten och under 2024 hade vi det högsta totala antalet arbetslösa sen 2006, dÄ vi införde det mÄtt som vi anvÀnder idag.
3.10 Mellan 3,9 och 9 procents arbetslöshet
Av de i snitt totalt 553 000 (16â65 Ă„r) som var inskrivna pĂ„ Arbetsförmedlingen var det 65 procent, 357 000, som rĂ€knades som arbetslösa. För att ingĂ„ i den kategorin krĂ€vs att man antingen Ă€r öppet arbetslös eller deltar i program med aktivitetsstöd. Antalet ökade med 23 000 jĂ€mfört med 2023 och andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften var 6,8 procent. Högst andel inskrivna hade SkĂ„ne lĂ€n med 9,0 procent och lĂ€gst hade VĂ€sterbottens med 3,9 procent. Uppdelat per kön var det ocksĂ„ de lĂ€nen som hade högst respektive lĂ€gst andel bland bĂ„de kvinnor och mĂ€n. Men i VĂ€sterbotten sĂ„g man under hösten 2024 ett ökat antal varsel och uppsĂ€gningar, och utvecklingen framöver Ă€r dĂ€rför osĂ€ker.
Ăven i Akademikernas a-kassas data kan vi se att SkĂ„ne har en dubbelt sĂ„ hög arbetslöshet jĂ€mfört med VĂ€sterbotten. LĂ€gst andel arbetslösa akademiker har Norrbottens lĂ€n.
Svag efterfrågan i ekonomin ger avtryck på sysselsättningen
Den svagare efterfrÄgan i ekonomin har gett avtryck pÄ sysselsÀttningen, som minskat i en majoritet av lÀnen under det senaste Äret. FrÀmst har minskningen drivits av byggbranschen och den privata tjÀnstesektorn, vilket gör att lÀn med mÄnga sysselsatta inom dessa branscher, dÀribland storstadslÀnen, varit sÀrskilt utsatta.
KĂLLA: REGIONALA UTSIKTER HĂSTEN 2024, ARBETSFĂRMEDLINGEN
3.11 71 procent har svag konkurrensförmÄga
Arbetsförmedlingen delar grovt upp de arbetslösa i tvĂ„ grupper â inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmĂ„ga och övriga inskrivna. De arbetslösa Ă€r förstĂ„s lĂ„ngt ifrĂ„n en homogen grupp men det finns vissa parametrar som gör att det Ă€r svĂ„rare att hitta ett arbete. De som har en sĂ„ kallad svag konkurrensförmĂ„ga Ă€r de som ingĂ„r i en eller flera av dessa grupper:
har högst förgymnasial utbildning,
Àr födda utanför Europa,
har funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga,
Ă€r Ă€ldre, 55â65 Ă„r.
Av de i snitt 357 000 (16â65 Ă„r) som var inskrivna som arbetslösa pĂ„ Arbetsförmedlingen 2024 var det 254 000, 71 procent, som hade svag konkurrensförmĂ„ga, en minskning med 2 procentenheter jĂ€mfört med 2023. De fyra grupperna innehĂ„ller dubbelrĂ€kningar av individer eftersom en och samma individ kan ingĂ„ i flera delgrupper. 2024 var det cirka 3 000 som ingick i alla 4 grupper. Antalet som ingick i tre grupper var 19 000, tvĂ„ grupper 93 000 och en grupp 139 000.
3.12 Ăkning bland bĂ„de starka och svaga grupper
Antalet arbetslösa med svag konkurrensförmÄga ökade med 10 000 personer och antalet arbetslösa med starkare stÀllning ökade med 14 000 mellan 2023 och 2024, vilket visar att lÄgkonjunkturen slÄr Àven mot grupper med lÀgre arbetslöshetsrisk.I Akademikernas a-kassa med högutbildade medlemmar har vi tydligt sett detta, arbetslösheten har ökat kraftigt. NÀr personer med starkare stÀllning blir arbetslösa och Àr med och konkurrerar om jobben blir det Ànnu svÄrare för dem med svag konkurrensförmÄga, de hamnar lÀngre bak i den sÄ kallade jobbkön. Arbetsförmedlingen bedömer att andelen med svagare konkurrensförmÄga kommer att öka, och det frÄn redan höga nivÄer. 2024 var det 71 procent som ingick i gruppen.
3.13 Arbetslösa Àldre Àr fler nu Àn före pandemin
2024 ökade antalet arbetslösa i alla grupper med svag konkurrensförmĂ„ga och störst var ökningen bland de Ă€ldre (55â65 Ă„r), den ökade med 9 procent. De Ă€ldre Ă€r ocksĂ„ den enda grupp som har fler arbetslösa nu Ă€n före pandemin. Delvis beror ökningen pĂ„ att de Ă€ldre blivit fler. Personer med funktionsnedsĂ€ttning som medför nedsatt arbetsförmĂ„ga har ocksĂ„ ökat relativt mycket det senaste Ă„ret och enligt Arbetsförmedlingen utgör de mer Ă€n en fjĂ€rdedel av de lĂ„ngtidsarbetslösa.
Andelen med svagare konkurrensförmåga bedöms öka
Andelen med svagare konkurrensförmÄga bedöms öka i takt med att efterfrÄgan pÄ arbetskraft stÀrks dÄ fler med starkare stÀllning pÄ arbetsmarknaden konkurrerar om de lediga jobben.
KĂLLA: ARBETSMARKNADUTSIKTER HĂSTEN 2024, ARBETSFĂRMEDLINGEN
3.14 Fler lÄngtidsarbetslösa
De flesta fĂ„r ett nytt jobb inom 6 mĂ„nader men för mĂ„nga blir arbetslösheten betydligt lĂ€ngre Ă€n sĂ„. Av de totalt 357 000 arbetslösa (16â65 Ă„r) pĂ„ Arbetsförmedlingen har 143 000 varit arbetslösa mer Ă€n ett Ă„r. Efter ytterligare ett Ă„r Ă€r det 80 000 som fortfarande Ă€r arbetslösa, vilket betyder att drygt hĂ€lften av de lĂ„ngtidsarbetslösa har varit utan jobb lĂ€ngre Ă€n tvĂ„ Ă„r. För den gruppen Ă€r utmaningarna sĂ€rskilt stora â Arbetsförmedlingen bedömer att nĂ€rmare 9 av 10 av dem har en svag konkurrensförmĂ„ga pĂ„ arbetsmarknaden. Enligt myndighetens prognos kommer antalet lĂ„ngtidsarbetslösa (lĂ€ngre Ă€n ett Ă„r) ha ökat till 155 000 i slutet av 2025 och att det för att hĂ„lla tillbaka ökningen krĂ€vs förstĂ€rkt stöd och mer arbetsnĂ€ra insatser.
â 71 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen har det extra tufft att komma in på arbetsmarknaden eftersom de har så kallad svag konkurrensförmåga.
3.15 Arbetslös i snitt 39 veckor
Enligt statistik frĂ„n SCB var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 39 veckor 2024. Mellan mĂ€n och kvinnor Ă€r det ingen stor skillnad, det skiljer endast en vecka. Arbetslösheten varierar stort med Ă„lder â de Ă€ldre 55â64 Ă„r har betydligt lĂ€ngre perioder av arbetslöshet, i snitt lĂ„ngt över ett Ă„r â 69 veckor. Att Ă€ldre har det tuffare kan bland annat bero pĂ„ att de inte har den kompetens som efterfrĂ„gas men det kan ocksĂ„ handla om Ă„ldersdiskriminering. Ungdomarna var arbetslösa i snitt 10 veckor och de pendlar oftare mellan kortare perioder av jobb, arbetslöshet och studier. De unga som har en gymnasieutbildning har ofta ett starkt utgĂ„ngslĂ€ge pĂ„ arbetsmarknaden.
3.16 Utbildning minskar lÄngtidsarbetslöshet
SCB:s grÀns för nÀr en person klassificeras som lÄngtidsarbetslös Àr 6 mÄnader. NÀr man jÀmför arbetslösheten per utbildningsnivÄ ser man att ungefÀr hÀlften av de som har en förgymnasial utbildning Àr lÄngtidsarbetslösa, vilket kan jÀmföras med 42 procent för de med en gymnasial utbildning och 40 procent för akademikerna. Utbildning har helt enkelt betydelse för minskad risk att bli lÄngtidsarbetslös. Kvinnor med förgymnasial utbildning har högst andel lÄngtidsarbetslösa med 52 procent. Gruppen lÄngtidsarbetslösa med förgymnasial utbildning bestÄr till största delen av utrikesfödda. LÄng tid i arbetslöshet kan innebÀra att de arbetslösas kunskaper, förmÄgor och kontakter minskar, vilket gör det svÄrare att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
3.17 Arbetslöshet pÄverkar hÀlsan
Arbetslöshet pĂ„verkar mĂ€nniskor pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. SjĂ€lvklart handlar det om ekonomi och att kunna försörja sig. Men att ha ett arbete ger sĂ„ mycket mer Ă€n inkomst â bland annat kĂ€nsla av tillhörighet, att vara behövd, sammanhang och kollegor. I SCB:s senaste undersökning av levnadsförhĂ„llanden (ULF) som gjordes 2024 kan man se att det finns tydliga skillnader i upplevd hĂ€lsa mellan de som arbetar och de som Ă€r arbetslösa. 74 procent av de arbetande upplever att de har bra hĂ€lsa medan motsvarande siffra bland de arbetslösa Ă€r 55 procent. Och omvĂ€nt sĂ„ Ă€r det tre gĂ„nger högre andel av de arbetslösa som upplever att de har dĂ„lig hĂ€lsa. NĂ€stan hĂ€lften av de arbetslösa har en lĂ„ngvarig sjukdom eller hĂ€lsoproblem, av de arbetande Ă€r det en tredjedel. Betydligt fler av de arbetslösa uppger ocksĂ„ att de har besvĂ€r av Ă€ngslan, oro eller Ă„ngest â och andelen Ă€r mĂ€rkbart högre bland kvinnorna Ă€n bland mĂ€nnen. Det Ă€r förstĂ„s svĂ„rt att veta vad som Ă€r orsak och verkan, psykisk ohĂ€lsa kan förstĂ„s bĂ„de orsaka och vara en konsekvens av bland annat arbetslöshet.
En del av oron Ă€r kopplad till ekonomin. Dubbelt sĂ„ hög andel av de arbetslösa Ă€n de arbetande Ă€r oroliga för hushĂ„llets ekonomi â 68 procent jĂ€mfört med 34 procent, och mer Ă€n var tredje arbetslös har svĂ„rt eller mycket svĂ„rt att fĂ„ ekonomin att gĂ„ ihop. Det visar sig bland annat i att de i betydligt lĂ€gre grad har rĂ„d att laga mĂ„ltider med till exempel kött eller fisk, eller att Ă„ka pĂ„ semester och delta i fritidsaktiviteter.
Arbetslöshet påverkar människor på många sätt.
SjĂ€lvklart handlar det om ekonomi och att kunna försörja sig. Men att ha ett arbete ger sĂ„ mycket mer Ă€n inkomst â bland annat kĂ€nsla av tillhörighet, att vara behövd, sammanhang och kollegor.