En omställningsförsäkring
ArbetslöshetsförsÀkringen ska ge ekonomiskt stöd under en begrÀnsad tid.
5.1 En omstÀllningsförsÀkring
ArbetslöshetsförsÀkringen Àr en omstÀllnings-försÀkring som ska ge ekonomiskt stöd under en begrÀnsad tid nÀr man Àr arbetslös mellan arbeten. För att omfattas av försÀkringen mÄste man ha arbetat sÄ att man uppfyller inkomstkravet. ArbetslöshetsförsÀkringen ska göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhÄllanden söka en ny anstÀllning dÀr personens kompetens kan nyttjas. Den ska trygga individens försörjning samtidigt som den ska innehÄlla incitament att hitta ett nytt jobb. Hur hög ersÀttning ska vara och hur lÀnge den ska kunna betalas ut Àr en politisk avvÀgning. Man brukar sÀga att riskerna med lÄng och hög ersÀttning Àr att det inte kÀnns vÀrt att söka jobb och att tiden i arbetslöshet blir onödigt lÄng. Risker med kort och lÄg ersÀttning kan istÀllet innebÀra att mÀnniskor tar jobb som inte motsvarar deras kompetens och att de behöver annat ekonomiskt stöd.
5.2 Finansiering av arbetslöshetsförsÀkringen
ArbetslöshetsförsÀkringen finansieras pÄ tvÄ sÀtt, dels via de medlemsavgifter som arbetslöshetskassorna tar in frÄn sina medlemmar (sÄ kallad finansieringsavgift), dels via den arbetsmarknads-avgift som arbetsgivare och egenföretagare betalar in till staten via arbetsgivar- eller egenavgiften. 2025 betalade a-kassorna in 5,1 miljarder kronor i finansieringsavgift, vilket var 21 procent av den totala ersÀttningen som betalades ut.
5.3 Kraven för att fÄ a-kassa
Sedan den 1 oktober 2025 finns tvÄ parallella regelverk i arbetslöshetsförsÀkringen. Lagen om arbetslöshetsförsÀkring frÄn 2024, som beskrivs nedan, gÀller för alla som har fÄtt ett beslut om arbetslöshetsersÀttning frÄn och med 1 oktober 2025. Lagen om arbetslöshetsförsÀkring frÄn 1997 gÀller för alla som hade en pÄgÄende ersÀttningsperiod som hade startat före 1 oktober 2025.
För att kunna fÄ a-kassa behöver man ha arbetat och haft inkomster som man har betalat skatt för och som Àr intjÀnade under en 12-mÄnadersperiod, den sÄ kallade ramtiden. Inkomstvillkoret Àr uppfyllt om man under ramtiden har tjÀnat minst 11 000 kronor i 4 av mÄnaderna och haft en total inkomst pÄ minst 120 000 kronor.
Det finns ocksÄ en alternativregel. DÄ finns inget krav pÄ 120 000 kronor men man mÄste ha minst 4 sammanhÀngande mÄnader med en inkomst pÄ minst 11 000 kronor per mÄnad under ramtiden.
Hur lÀnge man kan fÄ a-kassa, ersÀttningsperioden, beror pÄ antalet mÄnader som man har tjÀnat minst 11 000 kronor under ramtiden pÄ 12 mÄnader.
För en ersÀttningsperiod pÄ 300 dagar krÀvs minst 11 mÄnader.
För en ersĂ€ttningsperiod pĂ„ 200 dagar krĂ€vs 8â10 mĂ„nader.
För en ersĂ€ttningsperiod pĂ„ 100 dagar krĂ€vs 4â7 mĂ„nader.
För den som fÄr ersÀttning enligt alternativregeln blir ersÀttningsperioden 66 dagar.
Hur mycket man fÄr, ersÀttningsnivÄn, beror pÄ vilka arbetsinkomster man har haft under ramtiden och pÄ hur lÀnge man har varit medlem i a-kassan (och att man fortfarande Àr medlem).
80 procent: minst 12 mÄnaders sammanhÀngande medlemskap och medlem under hela ramtiden.
60 procent: minst 6 mÄnaders sammanhÀngande medlemskap och man mÄste ha haft en inkomst pÄ minst 11 000 kronor under Ätminstone 4 av medlemsmÄnaderna.
50 procent: 0â5 mĂ„naders medlemskap.
Efter 100 ersÀttningsdagar sÀnks ersÀttningen med 10 procentenheter. DÀrefter med 5 procentenheter var 100:e dag. Detta gÀller alla som fÄr ersÀttning.
5.4 3 av 4 Àr med i a-kassan
Under 2025 var i snitt 3 980 000 personer medlemmar i en a-kassa. I januari 2025 var det 3 975 000 som var med och i slutet av Ă„ret hade antalet ökat till 3 996 000. Fördelningen mellan kvinnor och mĂ€n var jĂ€mn â 50/50. Av arbetskraften, 16-65 Ă„r, Ă€r det 72 procent som Ă€r medlemmar i en a-kassa och dĂ€rför har möjlighet att fĂ„ upp till 80 procent av sin inkomst i ersĂ€ttning. 28 procent har valt att inte försĂ€kra sin inkomst och om de uppfyller inkomstvillkoren fĂ„r de en betydligt lĂ€gre ersĂ€ttning. Andelen har varit relativt oförĂ€ndrad de senaste 10 Ă„ren, under pandemin ökade den nĂ„got.
5.5 Fler ersÀttningstagare
Under 2025 var det i snitt 123 000 personer i mĂ„naden som fick ersĂ€ttning frĂ„n a-kassan â en ökning med cirka 13 procent jĂ€mfört med 2024. Totalt fick 311 000 individer a-kassa nĂ„gon gĂ„ng under Ă„ret â 23 000 fler Ă€n Ă„ret innan. Bortsett frĂ„n pandemiĂ„ren 2020â2021 Ă€r det den högsta siffran pĂ„ 10 Ă„r. Liksom tidigare Ă„r fick fler mĂ€n Ă€n kvinnor ersĂ€ttning â 164 000 jĂ€mfört med 148 000.
5.6 Högre andel med i a-kassan
Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och i program 16â65 Ă„r) pĂ„ Arbetsförmedlingen ökade med 10 000 personer mellan 2024 och 2025. I snitt var 367 000 personer arbetslösa och av dem var 72 procent med i en a-kassa, en ökning med 2 procentenheter pĂ„ ett Ă„r. Bland ungdomarna, 18â24 Ă„r, var 45 procent med i en a-kassa. Att fler arbetslösa Ă€r med i en a-kassa innebĂ€r ocksĂ„ att fler kan fĂ„ högre ersĂ€ttning.
5.7 Knappt hÀlften fÄr a-kassa
De som Ă€r inskrivna pĂ„ Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller med tillfĂ€llig timanstĂ€llning Ă€r sĂ„ kallade möjliga ersĂ€ttningstagare. Det Ă€r inte sĂ€kert att de uppfyller villkoren för rĂ€tt till a-kassa. Men de ingĂ„r i den grupp som skulle kunna vara aktuell för a-kassa, till skillnad frĂ„n dem som till exempel deltar i ett arbetsmarknads-politiskt program och fĂ„r aktivitetsstöd. 2025 var det i snitt 252 000 möjliga ersĂ€ttningstagare (16â65 Ă„r) och av dem fick 46 procent a-kassa, vilket var 3 procentenheter mindre Ă€n 2024. Trots att andelen arbetslösa som Ă€r med i en a-kassa har ökat var det alltsĂ„ fĂ€rre som uppfyllde villkoren för att fĂ„ ersĂ€ttning â de hade inte arbetat tillrĂ€ckligt mycket, eller inte tjĂ€nat tillrĂ€ckligt mycket. Först efter en lĂ€ngre tid med de nya villkoren kan vi jĂ€mföra och se om den nya försĂ€kringen lett till det som var ett av mĂ„len med den â att fler skulle omfattas
5.8 Stora skillnader i arbetslöshet mellan a-kassorna
Andelen arbetslösa varierar kraftigt mellan a-kassorna â frĂ„n 14,7 procent i Hotell- och restauranganstĂ€lldas till 2,2 procent i Akademikernas och Finans- och försĂ€kringsbranschens (december 2025). JĂ€mfört med december 2024 Ă€r det endast tvĂ„ kassor som har ökat andelen arbetslösa: Unionens och Finans-och försĂ€kring. Sex a-kassor (Akademikernas, IF Metalls, Ledarnas, LĂ€rarnas, Sveriges arbetares och Visions) ligger kvar pĂ„ samma nivĂ„, medan övriga har minskat andelen arbetslösa â denna fördelning kan tyda pĂ„ en minskad arbetslöshet utanför tjĂ€nstemannasektorn. Sett i ett lĂ€ngre perspektiv, jĂ€mfört med toppnivĂ„erna under pandemin, Ă€r det bara en a-kassa som ligger pĂ„ samma nivĂ„ 2025 som under pandemi-toppen 2020: LĂ€rarnas.
5.9 FÄ unga som fÄr a-kassa
En nĂ„got större andel arbetslösa mĂ€n Ă€n kvinnor fĂ„r a-kassa och det gĂ€ller i alla Ă„ldersgrupper utom bland de Ă€ldsta. I gruppen 60 Ă„r och Ă€ldre fick totalt 58 procent ersĂ€ttning. Andelen sjunker tydligt ju yngre man Ă€r â bland de allra yngsta fick cirka 16 procent a-kassa. Det Ă€r inte ovĂ€ntat, eftersom unga ofta har korta eller oregelbundna anstĂ€llningar och dĂ€rför inte klarar det inkomstvillkor som man mĂ„ste uppfylla för att fĂ„ ersĂ€ttning.
5.10 88 dagar med a-kassa
En person som Ă€r arbetslös kan som mest fĂ„ 22 ersĂ€ttningsdagar per mĂ„nad, vilket motsvarar antalet arbetsdagar en normal mĂ„nad. Under 2025 betalade a-kassorna ut ersĂ€ttning för totalt cirka 27,5 miljoner dagar â en ökning med 12 procent jĂ€mfört med 2024. I genomsnitt fick varje ersĂ€ttningstagare 88 ersĂ€ttningsdagar och mĂ€nnen fick ersĂ€ttning nĂ„got lĂ€ngre Ă€n kvinnorna â 91 dagar jĂ€mfört med 85 dagar.
5.11 Regionala skillnader i a-kassemedlemskap
Det finns geografiska skillnader nĂ€r det gĂ€ller hur stor andel av de arbetslösa (16â65 Ă„r) som Ă€r medlemmar i en a-kassa. I Stockholms lĂ€n var det störst andel av de arbetslösa, 76 procent, som var med i en a-kassa och Kronoberg och Södermanland hade lĂ€gst med 66 procent. I alla lĂ€n utom JĂ€mtlands lĂ€n har andelen ökat jĂ€mfört med 2024. Hur lĂ€nets medborgare försörjer sig har betydelse för kommunernas ekonomi eftersom den som varken har rĂ€tt till arbetslöshetsersĂ€ttning eller kan försörja sig pĂ„ annat sĂ€tt behöver vĂ€nda sig till kommunen för stöd.
5.12 Högre andel med a-kassa i VÀsterbotten
Det skiljer 8 procentenheter mellan lĂ€nen med högst andel arbetslösa som fĂ„r a-kassa och de med lĂ€gst andel. I alla lĂ€n utom VĂ€sterbotten, har andelen minskat jĂ€mfört med 2024. I VĂ€sterbotten var det 50 procent av de arbetslösa 16â65 Ă„r (öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfĂ€lligt timanstĂ€llda) som fick a-kassa â 4 procentenheter mer Ă€n 2024, vilket förmodligen beror pĂ„ uppsĂ€gningar inom batteritillverkningen i SkellefteĂ„. I alla lĂ€n utom Gotland Ă€r det större andel av mĂ€nnen Ă€n av kvinnorna som fĂ„r a-kassa. Hur stor andel som fĂ„r a-kassa beror pĂ„ hur mĂ„nga som uppfyller arbetsvillkoret eller inkomstvillkoret. Det har ocksĂ„ betydelse vilka grupper som Ă€r arbetslösa och inskrivna pĂ„ Arbetsförmedlingen, till exempel kan antalet arbetslösa studenter i lĂ€net spela roll eftersom man inte kan fĂ„ a-kassa nĂ€r man studerar.
5.13 HÀlften fÄr jobb inom 5 mÄnader
Kortare tider med arbetslöshet Àr sÀllan ett stort problem och mÄnga hittar ett nytt jobb inom nÄgra mÄnader. Det Àr nÀr arbetslösheten blir lÄngvarig som den fÄr större konsekvenser, bÄde för individ och samhÀlle. Att de flesta fÄr arbete snabbt stÀmmer ocksÄ för medlemmarna i Akademikernas a-kassa. Av dem som blev arbetslösa 2023 var 18 procent arbetslösa i högst en mÄnad och ungefÀr hÀlften hade lÀmnat arbetslösheten inom fem mÄnader. Efter cirka 14 mÄnader har omkring 85 procent fÄtt ett arbete eller lÀmnat arbetslösheten pÄ annat sÀtt. Men Akademikernas a-kassa har ocksÄ under de senaste Ären sett en ökad lÄngtidsarbetslöshet. 2022 hade 83 procent lÀmnat arbetslösheten inom ett Är, 2023 var andelen 80 procent.
5.14 24,4 miljarder kronor betalades ut
Under 2025 betalade a-kassorna ut totalt 24,4 miljarder kronor i ersĂ€ttning. Det Ă€r en ökning med 13 procent jĂ€mfört med 2024. MĂ€nnen fick mer ersĂ€ttning Ă€n kvinnorna, 13,6 respektive 10,8 miljarder, vilket beror pĂ„ att det Ă€r fler mĂ€n som Ă€r arbetslösa och fĂ„r ersĂ€ttning, och att de i snitt fĂ„r fler ersĂ€ttningsdagar och i snitt högre ersĂ€ttning per dag â 909 kronor jĂ€mfört med 864 kronor. Det beror i sin tur pĂ„ att mĂ€n generellt har högre inkomster. Den högsta möjliga ersĂ€ttningen, 80 procent av 34 000 kronor (1 236 kronor per dag) kan man fĂ„ de första hundra dagarna, och den senaste höjningen gjordes i augusti 2025.
5.15 86 procent fÄr ersÀttning pÄ högsta nivÄn
FrÄn och med den 1 oktober 2025 finns tvÄ parallella regelverk för arbetslöshetsförsÀkringen. För att fÄ maximal ersÀttning under lÀngst möjliga tid, det vill sÀga en inledande ersÀttningsnivÄ pÄ 80 procent och en ersÀttningsperiod pÄ 300 dagar, behöver man vara medlem i a-kassan och uppfylla inkomstvillkoret. De flesta ersÀttningstagare uppfyller dessa krav. Totalt fick 86 procent ersÀttning pÄ högsta nivÄn, som ocksÄ kallas för finansieringsgrundande ersÀttning eftersom a-kassornas avgifter baseras pÄ den. Resterande del fick lÀgre ersÀttning och/eller kortare period.
5.16 73 procent slÄr i taket
Som mest kan den som Ă€r arbetslös fĂ„ 80 procent av sin inkomst i arbetslöshetsersĂ€ttning. Eftersom högsta ersĂ€ttningsgrundande inkomst Ă€r 34 000 kronor i mĂ„naden Ă€r det dock lĂ„ngt ifrĂ„n alla som fĂ„r 80 procent av sin inkomst. Maxbeloppet blir 27 200 kronor (80 procent av 34 000). Ă r 2025 var det 27 procent av ersĂ€ttningstagarna som fick 80 procent av sin lön, medan 73 procent var underförsĂ€krade, en nĂ„got högre andel Ă€n 2024. Ă r 2020, i samband med pandemin gjordes en höjning av den högsta dagpenningen och dĂ„ ökade kompensationsgraden. Den senaste höjningen gjordes i augusti 2025, men eftersom inkomsterna stiger varje Ă„r och ersĂ€ttningen inte indexeras minskar kompensationsgraden över tid. MĂ„nga, men lĂ„ngt ifrĂ„n alla, har möjlighet att teckna kompletterande inkomstförsĂ€kringar via exempelvis sitt fack. Bland akademikerna Ă€r lönerna högre Ă€n snittet för alla a-kassor, vilket gör att kompensationsgraden blir lĂ€gre â 2025 fick 10 procent av ersĂ€ttningstagarna i Akademikernas a-kassa 80 procent av sin inkomst.
5.17 Arbetslöshet â vanligaste orsaken till försörjningsstöd
Arbetslöshet Àr den vanligaste orsaken till att mÀnniskor inte kan försörja sig, dÀrefter kommer arbetshinder pÄ grund av sjukskrivning och sedan sociala skÀl (till exempel nedsatt arbetsförmÄga). NÀr man har problem med sin försörjning kan man vÀnda sig till kommunen för att ansöka om försörjningsstöd. 2024 fick 161 000 personer, 18 Är och Àldre, försörjningsstöd. Av dem var 48 procent, 78 000, arbetslösa. Av dessa 78 000 var det 45 000 som inte fick nÄgon ersÀttning alls frÄn vare sig a-kassan eller FörsÀkringskassan (aktivitetsstöd) och 25 000 fick ersÀttning men pÄ en sÄ lÄg nivÄ att de ocksÄ hade rÀtt till försörjningsstöd.
Skillnaden mellan a-kassa/aktivitetsstöd och försörjningsstöd Àr betydande. A-kassan och aktivitetsstödet baseras pÄ tidigare inkomster och Àr en rÀttighetslagstiftning och dÀrför kan man behÄlla till exempel hus, bil och sparande. Försörjningsstödet Àr dÀremot behovsprövat och den enskildes tillgÄngar ska anvÀndas innan stöd beviljas. NÀr de arbetslösa inte omfattas av arbetslöshetsförsÀkringen eller andra stöd inom arbetsmarknadspolitiken kan det innebÀra stora kostnader för kommunerna.
5.18 24 olika a-kassor
I Sverige finns 24 a-kassor med tillsammans omkring 4 miljoner medlemmar. A-kassorna Àr partipolitiskt obundna organisationer som hjÀlper sina medlemmar att fÄ ersÀttning vid arbetslöshet. De Àr inte myndigheter men de Àr myndighetsutövande, i och med att staten har gett dem i uppdrag att administrera arbetslöshetsersÀttningen.
Under 2025 var Akademikernas a-kassa den största a-kassan med i genomsnitt ungefÀr 797 000 medlemmar och SÀljarnas den minsta med cirka 7 000 medlemmar. Arbetslösheten varierar stort mellan a-kassorna, högst var den hos Hotell- och restauranganstÀlldas med 17,6 procent och lÀgst hos Finans och försÀkringsbranschens med 3,1 procent. Den högsta genomsnittliga dagpenningen hade Ledarnas a-kassa, i snitt 1 057 kronor per ersÀttningsdag och lÀgst hade Kommunalarbetarnas, med 782 kronor per dag. De utbetalningar a-kassorna gör finansieras dels genom medlemsavgifterna, dels genom den arbetsmarknadsavgift som ingÄr i arbetsgivaravgiften och egenavgiften. Medlemsavgifterna ska tÀcka a-kassornas kostnader för finansieringsavgift och förvaltning.
5.19 A-kassorna finansierade en femtedel
A-kassorna betalar varje mÄnad in finansierings-avgift till staten för att tÀcka en del av statens kostnader för arbetslöshetsersÀttningen. Finansieringsavgiftens storlek beror pÄ antalet medlemmar och den genomsnittliga dagpenningen i respektive a-kassa, den pÄverkas inte av hur hög eller lÄg arbetslösheten Àr. à r 2025 betalade a-kassorna in cirka 5,1 miljarder kronor i finansieringsavgift till staten medan totalt 24,4 miljarder kronor betalades ut till de arbetslösa. Det innebÀr att de medlemsavgifter som medlemmarna betalade till a-kassorna finansierade ungefÀr 21 procent av den utbetalade ersÀttningen. Det Àr stora skillnader mellan a-kassorna nÀr det gÀller finansieringsgraden, de a-kassor som har högre arbetslöshet och dÀrmed höga utbetalningar betalar in betydligt mindre Àn vad de betalar ut. ST:s a-kassa hade högst finansieringsgrad med 51 procent och Hotell- och restauranganstÀlldas hade lÀgst med 9 procent. Akademikernas a-kassa hade en finansieringsgrad pÄ 37 procent.
