En omställningsförsäkring
ArbetslöshetsförsÀkringen ska ge ekonomiskt stöd under en begrÀnsad tid.
5.1 En omstÀllningsförsÀkring
ArbetslöshetsförsĂ€kringen Ă€r en omstĂ€llningsÂförsĂ€kring som ska ge ekonomiskt stöd under en begrĂ€nsad tid nĂ€r man Ă€r arbetslös mellan arbeten. Har man aldrig arbetat, eller om man har arbetat mindre Ă€n kravet, omfattas man inte av försĂ€kringen. ArbetslöshetsförsĂ€kringen ska göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhĂ„llanden söka en ny anstĂ€llning dĂ€r personens kompetens kan nyttjas. Den ska trygga individens försörjning samtidigt som den ska innehĂ„lla incitament att hitta ett nytt jobb. En politisk avvĂ€gning Ă€r dĂ€rför hur mycket man ska kunna fĂ„ i ersĂ€ttning, och hur lĂ€nge, för att den ska fungera som en omstĂ€llnings försĂ€kring.
OmstĂ€llningsprincipen omfattar bĂ„de matchningsÂkvaliteten (hur bra ett arbete motsvarar den sökandes kompetens) och matchningseffektiviteten (hur snabbt den sökande hittar ett nytt arbete). Risker med lĂ„ng och hög ersĂ€ttning Ă€r att det inte kĂ€nns vĂ€rt att söka jobb och att tiden i arbetslöshet blir onödigt lĂ„ng. Risker med kort och lĂ„g ersĂ€ttning Ă€r att mĂ€nniskor tar jobb som inte motsvarar deras kompetens och att de behöver annan ekonomisk hjĂ€lp utöver a-Âkassan. NivĂ„n pĂ„ arbetslöshetsÂersĂ€ttningen pĂ„verkar ocksĂ„ lönebildningen.
5.2 Finansiering av arbetslöshetsförsÀkringen
ArbetslöshetsförsĂ€kringen finansieras pĂ„ tvĂ„ sĂ€tt, dels via de medlemsavgifter som arbetslöshetsÂkassorna tar in frĂ„n sina medlemmar (sĂ„ kallad finansierings avgift), dels via den arbetsmarknadsÂavgift som arbetsgivare och egenföretagare betalar in till staten via arbetsgivarÂ- eller egenavgiften. 2024 betalade aÂ-kassorna in 5 miljarder kronor i finansieringsavgift, vilket var 24 procent av den totala inkomst baserade ersĂ€ttningen som betalades ut.
5.3 Nya villkor frÄn oktober 2025
Inkomstvillkor
Den 1 oktober 2025 börjar en ny lag om arbetslösÂhetsförsĂ€kring att gĂ€lla. RĂ€tten till arbetslöshetsÂersĂ€ttning kommer att baseras helt pĂ„ inkomster och inte som tidigare pĂ„ arbetad tid. För att kvalificera sig för ersĂ€ttning ska man enligt huvudregeln ha tjĂ€nat minst 120 000 kronor brutto (före skatt) under en ramtid pĂ„ 12 mĂ„nader. Det krĂ€vs ocksĂ„ att man har tjĂ€nat minst 11 000 kronor i 4 av de mĂ„naderna. Om man inte uppfyller inkomstvillkoret med huvudÂregeln finns en alternativregel. DĂ„ krĂ€vs att man har arbetat fyra sammanhĂ€ngande mĂ„nader med minst 11 000 kronor i mĂ„nadsinkomst under ramtiden. Inkomstuppgifterna kommer tas frĂ„n Skatteverket.
Olika lÄnga perioder
Hur lĂ„ng ersĂ€ttningsperiod man kommer att kunna fĂ„ beror pĂ„ hur mĂ„nga mĂ„nader som man har tjĂ€nat minst 11 000 kronor â ju fler mĂ„nader desto lĂ€ngre period. Som mest kan man fĂ„ 300 ersĂ€ttningsdagar och den kortaste perioden man kan fĂ„ Ă€r 66 dagar.
Olika ersÀttningsnivÄer
Vilken ersÀttningsnivÄ man fÄr beror pÄ hur lÀnge man varit medlem i en a-kassa. Den som har varit medlem i minst 12 mÄnader kan fÄ 80 procent, har man varit medlem i minst 6 mÄnader kan man fÄ 60 procent och den som varit medlem kortare tid, eller inte alls, kan fÄ 50 procent.
Högsta möjliga ersÀttning
Det mesta man kan fĂ„ frĂ„n a-kassan Ă€r en ersĂ€ttÂnings period pĂ„ 300 dagar och 80 procent av 34 000 kronor. 34 000 kronor motsvarar en Ă„rsinkomst pĂ„ 408 000 kronor. Det ger ett högsta ersĂ€ttnings belopp pĂ„ 27 200 kronor före skatt och gĂ€ller för de första 100 arbetslösa dagarna.
Nedtrappning av ersÀttningen
ArbetslöshetsersÀttningen kommer att trappas ned under tiden som arbetslös. Efter 100 ersÀttnings dagar sÀnks ersÀttningsnivÄn med 10 procentenheter och dÀrefter med 5 procentenheter var hundrade dag.
5.4 3 av 4 Àr med i a-kassan
2024 var i snitt 3 960 000 personer med i en a-kassa. I januari 2024 var det 3 950 000 medlemmar och i slutet av Ă„ret hade antalet ökat till 3 968 000. Fördelningen mellan kvinnor och mĂ€n var sĂ„ jĂ€mn den kan bli â 50/50. Av arbetskraften, 16â65 Ă„r, Ă€r det 72 procent som Ă€r medlemmar i en a-kassa och som dĂ€rmed har möjlighet att fĂ„ inkomstbaserad ersĂ€ttning vid arbetslöshet, vilket innebĂ€r att 28 procent av arbetskraften inte har försĂ€krat sin inkomst. Andelen har varit relativt oförĂ€ndrad de senaste 10 Ă„ren, under pandemin ökade den nĂ„got.
5.5 Antalet som fick a-kassa ökade kraftigt
LĂ„gkonjunkturen och den högre arbetslösheten visar sig ocksĂ„ tydligt i att betydligt fler fĂ„tt a-kassa under Ă„ret. 2024 var det i snitt 109 000 personer i mĂ„naden som fick ersĂ€ttning frĂ„n a-kassan â en ökning med cirka 38 procent jĂ€mfört med 2023. Totalt fick 290 000 individer a-kassa nĂ„gon gĂ„ng under Ă„ret â 55 000 fler Ă€n Ă„ret innan. Bortsett frĂ„n pandemiĂ„ren 2020â2021 Ă€r det den högsta siffran pĂ„ 10 Ă„r. Liksom tidigare Ă„r fick fler mĂ€n Ă€n kvinnor ersĂ€ttning â 155 000 jĂ€mfört med 135 000.
5.6 Högre andel med i a-kassan
Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och i program 16â65 Ă„r) pĂ„ Arbetsförmedlingen ökade med 24 000 personer mellan 2023 och 2024. I snitt var 357 000 arbetslösa och av dem var 70 procent med i en a-kassa, en ökning med 3 procentenheter pĂ„ ett Ă„r. Bland ungdomarna, 18â24 Ă„r var det 48 procent som var med i en a-kassa. Att fler av de arbetslösa Ă€r med i en a-kassa innebĂ€r ocksĂ„ att fler kan fĂ„ inkomstÂrelaterad a-kassa. Det visar ocksĂ„ att mĂ„nga av de nya arbetslösa hade en förankring pĂ„ arbetsmarknaden.
5.7 Knappt hÀlften fÄr a-kassa
De som Ă€r inskrivna pĂ„ Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller med tillfĂ€llig timanstĂ€llning Ă€r sĂ„ kallade möjliga ersĂ€ttningsÂtagare. De uppfyller inte per automatik villkoren för rĂ€tt till a-kassa men de ingĂ„r i de grupper som skulle kunna vara aktuella för a-kassa, till exempel kan inte den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program fĂ„ a-kassa, de fĂ„r istĂ€llet aktivitets stöd. 2024 var det i snitt 233 000 möjliga ersĂ€ttnings tagare och av dem var det 49 procent som fick a-kassa. Andelen ökade med 6 procent enheter mellan 2023 och 2024. Det Ă€r alltsĂ„ fler som uppfyller villkoren för att fĂ„ ersĂ€ttning och det indikerar att mĂ„nga av dem som blivit arbetslösa den senaste tiden har haft förankring pĂ„ arbetsmarknaden. De som inte uppfyller villkoren, vilket Ă€r hĂ€lften, har oftast inte arbetat tillrĂ€ckligt mycket för att uppfylla arbetsÂvillkoret i försĂ€kringen.
5.8 Stora skillnader i arbetslöshet mellan a-kassorna
Andelen arbetslösa skiljer sig mycket mellan a-kassorna â frĂ„n den högsta i AlfaÂkassan med 20,3 procent till den lĂ€gsta i Finans och försĂ€kringsÂbranschens med 2,0 procent (december 2024). JĂ€mfört med december 2023 Ă€r det endast en a-kassa, Pappers, som har lĂ€gre andel arbetslösa, alla andra har ökat pĂ„ ett Ă„r. Pappers var ocksĂ„ den enda a-kassa vars arbetslöshet inte minskade direkt efter pandemin, minskningen kom senare. Flera a-kassor hade en jĂ€mförbar eller högre arbetslöshet 2024 Ă€n pandemiÂĂ„ret 2020, bland annat Akademikernas, Byggnads och Elektrikernas â de tre kassorna visar ocksĂ„ att byggbranschen har haft det tufft, i Akademikernas har arkitekternas arbetslöshet ökat kraftigt. Men det var ocksĂ„ flera a-kassor som hade betydligt lĂ€gre arbetslöshet Ă€n under pandemin, till exempel Livsmedelsarbetarnas, SmĂ„företagarnas och Vision.
5.9 En femtedel av de unga fÄr a-kassa
Av de arbetslösa (öppet arbetslösa, deltidsÂarbetslösa, tillfĂ€lligt timanstĂ€llda) mĂ€nnen Ă€r det nĂ„got högre andel som fĂ„r a-kassa jĂ€mfört med de arbetslösa kvinnorna och det gĂ€ller i alla Ă„ldrar. Bland dem som var 60 Ă„r eller Ă€ldre var det lite drygt 60 procent som fick a-kassa. Och ju yngre desto lĂ€gre andel med aÂkassa â bland de allra yngsta var det knappt en av fem som fick a-kassa, vilket inte Ă€r sĂ„ överraskande eftersom ungdomar ofta har korta anstĂ€llningar och dĂ€rför inte uppfyller villkoren för att fĂ„ a-kassa.
49 procent
Av de arbetslösa fick a-kassa 2024.
5.10 85 dagar med a-kassa
En person som Ă€r arbetslös kan som mest fĂ„ 5 ersĂ€ttnings dagar per vecka, vilket ska motÂsvara en arbetsvecka. 2024 betalade a-kassorna ut ersĂ€ttning för totalt cirka 24,5 miljoner ersĂ€ttningsÂdagar, vilket Ă€r en ökning med 36 procent jĂ€mfört med 2023. I snitt fick varje ersĂ€ttnings tagare 85 ersĂ€ttningsdagar och mĂ€nnen fick ersĂ€ttning 7 dagar lĂ€ngre Ă€n kvinnorna â 88 dagar jĂ€mfört med 81 dagar.
5.11 Olika andel medlemmar i lÀnen
Det finns geografiska skillnader nĂ€r det gĂ€ller hur stor andel av de arbetslösa (16â65 Ă„r) som har en inkomstförsĂ€kring i form av a-kassemedlemskap. I Stockholms lĂ€n var det störst andel av de arbetslösa, 75 procent, som var med i en a-kassa och Kronobergs och Södermanlands lĂ€n hade lĂ€gst med 64 procent. Hur lĂ€nets medborgare försörjer sig har betydelse för kommunernas ekonomi eftersom det Ă€r dit man som arbetslös fĂ„r vĂ€nda sig om man inte kan fĂ„ arbetslöshetsÂersĂ€ttning och inte kan försörja sig pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt.
5.12 Dalarna â lĂ€gst andel med a-kassa
Det skiljer 10 procentenheter mellan det lĂ€n som har högst andel arbetslösa som fĂ„r a-kassa och det som har lĂ€gst. I Halland var det 54 procent av de arbetslösa 16â65 Ă„r (öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfĂ€lligt timanstĂ€llda) som fick a-kassa. LĂ€gst andel var det i Dalarnas lĂ€n dĂ€r 44 procent fick a-kassa. I alla lĂ€n utom Gotland Ă€r det större andel av mĂ€nnen Ă€n av kvinnorna som fĂ„r a-kassa. Hur stor andel som fĂ„r a-kassa beror pĂ„ hur mĂ„nga som har arbetat tillrĂ€ckligt mycket innan arbetslösheten och som uppfyller det sĂ„ kallade arbetsvillkoret. Det har ocksĂ„ betydelse vilka grupper som Ă€r arbetslösa och inskrivna pĂ„ Arbetsförmedlingen, till exempel kan antalet arbetslösa studenter i lĂ€net spela roll eftersom man inte kan fĂ„ a-kassa nĂ€r man studerar.
5.13 HÀlften fÄr jobb inom 4 mÄnader
Kortare tider med arbetslöshet Ă€r sĂ€llan ett stort problem â mĂ„nga fĂ„r ett nytt jobb inom nĂ„gra mĂ„nader. Det Ă€r nĂ€r arbetslösheten blir lĂ„ngvarig som den blir problematisk, bĂ„de för individ och samhĂ€lle. Bland de arbetslösa pĂ„ Akademikernas a-kassa kan man se hur antalet arbetslösa minskar med tiden. Av de som blev arbetslösa 2022 var 17 procent arbetslösa en mĂ„nad och ungefĂ€r hĂ€lften hade lĂ€mnat arbetslösheten inom 4 mĂ„nader. Efter en hel ersĂ€ttningsperiod som Ă€r cirka 14 mĂ„nader har cirka 87 procent lĂ€mnat arbetslösheten. Men Akademikernas a-kassa har ocksĂ„ under de senaste Ă„ren sett en ökad lĂ„ngtidsarbetslöshet. 2021 hade 84 procent lĂ€mnat arbetslösheten inom ett Ă„r, 2022 var motsvarande siffra 83 procent.
5.14 21,5 miljarder i ersÀttning
2024 betalade a-kassorna ut totalt 21,5 miljarder kronor i ersĂ€ttning. Det Ă€r en ökning med 39 procent jĂ€mfört med 2023. Det betalades ut mer ersĂ€ttning till mĂ€nnen Ă€n till kvinnorna, 12,3 mot 9,3 miljarder, vilket beror dels pĂ„ att det Ă€r fler mĂ€n som Ă€r arbetslösa och fĂ„r ersĂ€ttning, dels pĂ„ att mĂ€nnen i genom snitt fĂ„r mer ersĂ€ttning per arbetslös dag â 901 kronor jĂ€mfört med 849 kronor. Det i sin tur beror pĂ„ att mĂ€nnen har högre inkomster nĂ€r de arbetar. Den högsta möjliga dagpenningen pĂ„ 1 200 kronor kan man fĂ„ de första hundra dagarna, och den senaste höjningen gjordes i samband med pandemin 2020 och har sedan dess varit kvar pĂ„ samma belopp.
21,5 miljarder betalades ut - en ökning med 39 procent
2024 betalade a-kassorna ut totalt 21,5 miljarder kronor i ersÀttning. Det Àr en ökning med 39 procent jÀmfört med 2023. 30 procent fÄr 80 procent av sin lön i a-kassa, resten Àr underförsÀkrade.
5.15 87 procent fÄr a-kassa baserad pÄ inkomst
ArbetslöshetsförsĂ€kringen bestĂ„r av tvĂ„ delar; en grundförsĂ€kring och en frivillig inkomstbortfallsÂförsĂ€kring och för att fĂ„ ersĂ€ttning krĂ€vs i bĂ„da fall att man uppfyller ett sĂ„ kallat arbetsvillkor*. För att fĂ„ ersĂ€ttning frĂ„n den frivilliga inkomst bortÂfalls försĂ€kringen mĂ„ste man ocksĂ„ varit medlem i en a-kassa i minst 12 mĂ„nader. De flesta som fĂ„r ersĂ€ttning Ă€r medlemmar i en a-kassa och uppfyller villkoren för att fĂ„ ersĂ€ttning baserad pĂ„ inkomsten. Av alla ersĂ€ttningstagare var det 87 procent som fick inkomstbaserad ersĂ€ttning och 13 procent** som fick ersĂ€ttning enligt grundförsĂ€kringen.
*Arbetsvillkorets huvudregel Ă€r att man mĂ„ste ha arbetat minst 6 mĂ„nader, minst 60 timmar per kalendermĂ„nad de senaste 12 mĂ„naderna â men det finns undantag. LĂ€s mer pĂ„ akademikernasakassa.se/grundregler.
**HÀr ingÄr de som fÄtt grundersÀttningen hela tiden, inte de som först fÄtt grundbelopp och sen inkomstbaserad ersÀttning, jÀmför 5.16.
5.16 Allt fler uppfyller inte medlemsvillkoret
De flesta som fÄr arbetslöshetsersÀttning fÄr en ersÀttning som Àr baserad pÄ tidigare inkomst men sedan 2022 har andelen som fÄr grundbelopp ökat med 4 procentenheter, frÄn 10 till 14 procent***. Det Àr en tydlig ökning som visar att fler av de arbetslösa inte uppfyller medlemsvillkoret, det vill sÀga de Àr antingen inte medlemmar alls eller har inte varit medlemmar tillrÀckligt lÀnge. Bland ersÀttningstagarna i Akademikernas a-kassa Àr det nÄgot lÀgre andel som fÄr grundbeloppet men man kan se samma ökande trend. Den 1 oktober 2025 trÀder den nya lagen om arbetslöshetsförsÀkring i kraft och dÄ kommer det endast att finnas en försÀkring baserad pÄ inkomst, den uppdelning vi har idag med en grundförsÀkring och en inkomstbortfallsförsÀkring försvinner och allas ersÀttning kommer att grundas pÄ de inkomster man haft (se 5.3).
***HÀr rÀknas Àven de som först fÄtt grundbelopp och sedan uppfyllt villkoren för inkomstbaserad ersÀttning
5.17 7 av 10 Àr underförsÀkrade
Som mest kan den som Ă€r arbetslös fĂ„ 80 procent av sin inkomst i arbetslöshetsersĂ€ttning. Men eftersom det finns ett övre tak pĂ„ 33 000 kronor och mĂ„nga som tjĂ€nar mer Ă€n sĂ„, Ă€r det lĂ„ngt ifrĂ„n alla som fĂ„r 80 procent, maxersĂ€ttning blir alltsĂ„ 26 400 kronor (80 procent av 33 000). Ă r 2024 var det 30 procent av ersĂ€ttnings tagarna som fick 80 procent av sin lön, 70 procent var underÂförsĂ€krade. Den senaste höjningen av ersĂ€ttningen gjordes 2020 men eftersom inkomsterna ökar varje Ă„r och arbetslöshetsersĂ€ttningen inte indexeras sĂ„ minskar kompensations graden. MĂ„nga, men lĂ„ngt ifrĂ„n alla har möjlighet att teckna kompletterande inkomst försĂ€kringar via till exempel sitt fack. Bland akademikerna Ă€r lönerna högre Ă€n snittet för alla a-kassor och kompensations graden blir dĂ€rför lĂ€gre â 2024 fick 8 procent av ersĂ€ttnings tagarna i Akademikernas a-kassa 80 procent av sin inkomst.
5.18 Försörjningsstöd pÄ grund av arbetslöshet
Arbetslöshet Àr den vanligaste orsaken till att man inte kan försörja sig, dÀrefter kommer arbetshinder av sociala skÀl (till exempel nedsatt arbetsförmÄga) och dÀrefter sjukskrivning. NÀr man har problem med sin försörjning kan man vÀnda sig till kommunen för att fÄ hjÀlp. 2023 var det 163 000 personer, 18 Är och Àldre, som fick försörjningsstöd och av dem var det 48 procent, 79 000, som fick det pÄ grund av arbetslöshet. Av de 79 000 var det 45 000 som inte fick nÄgon ersÀttning frÄn vare sig a-kassan eller FörsÀkringskassan (aktivitetsstöd) och 26 000 som fick ersÀttning men med sÄ lÄgt belopp att de ocksÄ hade rÀtt till försörjningsstöd.
Det Àr stor skillnad pÄ om man fÄr a-kassa/aktivitetsstöd eller försörjningsstöd. A-kassan och aktivitetsstödet grundar sig pÄ en förlorad inkomst och Àr inte behovsprövade, man kan behÄlla till exempel hus, bil och sparande. Försörjningsstödet dÀremot Àr behovsprövat utifrÄn den enskildes tillgÄngar och har man till exempel ett sparande ska det anvÀndas först. NÀr de arbetslösa inte omfattas av arbetslöshetsförsÀkringen eller andra stöd inom arbetsmarknadspolitiken kan det innebÀra stora kostnader för kommunerna.
5.19 24 olika a-kassor
I Sverige finns 24 a-kassor med tillsammans cirka 4 miljoner medlemmar. A-kassorna Ă€r parti politiskt obundna organisationer som hjĂ€lper sina medlemmar att fĂ„ ersĂ€ttning om de blir arbetslösa. De Ă€r inte myndigheter men de Ă€r myndighetsutövande, det vill sĂ€ga staten har gett a-kassorna i uppdrag att hantera arbetslöshetsersĂ€ttningen. Den största a-kassan Ă€r Akademikernas a-kassa som hade i snitt drygt 780 000 medlemmar 2024 och den minsta Ă€r SĂ€ljarnas med 7 000. Störst andel ersĂ€ttnings tagare hade AlfaÂkassan med i snitt 20,2 procent och lĂ€gst Finans och försĂ€kringsbranschens med 2,8 procent. Den högsta genomsnittliga dagpenningen hade Ledarnas aÂ-kassa, deras medlemmar fick i snitt 1 055 kronor per ersĂ€ttningsÂdag och lĂ€gst hade Kommunalarbetarnas, de fick i snitt 765 kronor per dag. De pengar som a-kassan betalar ut kommer dels frĂ„n medlemsavgifterna, dels frĂ„n den arbetsÂmarknads avgift som ingĂ„r i arbetsgivaravgiften och egenavgiften. En a-kassas medlemsavgifter ska tĂ€cka betalning av finansieringsavgift till staten, förvaltningskostnader och övriga utgifter.
5.20 A-kassorna finansierade en fjÀrdedel
A-kassorna betalar varje mĂ„nad en sĂ„ kallad finansieringsavgift till staten för att tĂ€cka delar av statens kostnader för utbetald arbetslöshetsÂersĂ€ttning. Storleken pĂ„ finansieringsavgiften beror pĂ„ antalet medlemmar och den genomsnittliga dag penningen i a-kassan. Den Ă€r inte kopplad till hur hög eller lĂ„g arbetslösheten Ă€r. 2024 betalade a-kassorna in cirka 5 miljarder kronor i finansierings avgift till staten och totalt betalades 20,4 miljarder ut i inkomstrelaterad ersĂ€ttning till de arbetslösa. Det innebĂ€r att de medlemsavgifter som medlemmarna betalade till a-kassorna finansierade ungefĂ€r 24 procent av den utbetalade ersĂ€ttningen. Det skiljer stort mellan a-kassorna nĂ€r det gĂ€ller finansieringsgraden, de a-kassor som har högre arbetslöshet och dĂ€rmed högre utbetalningar betalar in betydligt mindre Ă€n vad de betalar ut. Finans och försĂ€kringsbranschens a-kassa hade högst finansierings grad med 57 procent och Hotell och restauranganstĂ€lldas lĂ€gst med 10 procent. Akademikernas a-kassa hade en finansieringsgrad pĂ„ 43 procent.
20,4 miljarder kronor under 2024
A-kassorna betalade Är 2024 ut cirka 20,4 miljarder kronor i inkomstrelaterade arbetslöshetsersÀttning. UngefÀr 24 procent av den utbetalade ersÀttningen finansierades av medlemsavgifter.