4.1 Akademikers arbetslöshet har ökat mer
Personer med minst 3-Ă„rig eftergymnasial utbildning har generellt ett mer gynnsamt lĂ€ge pĂ„ arbetsmarknaden. SysselsĂ€ttningen i denna grupp Ă€r hög â 90,0 procent jĂ€mfört med 81,8 procent för hela befolkningen 20â64 Ă„r. Under den senaste lĂ„gkonjunkturen har dock arbetslösheten ökat Ă€ven bland akademiker. 2025 var arbetslösheten 4,7 procent, den högsta pĂ„ 10 Ă„r och till och med högre Ă€n under pandemin.
4.2 En fjÀrdedel Àr akademiker
NĂ€r Arbetsförmedlingen redovisar arbetslösheten Ă€r en grupp personer med minst 2 Ă„rs eftergymnasial utbildning. Ă r 2025 var i snitt 98 000 personer (16â65 Ă„r) i denna grupp inskrivna som arbetslösa pĂ„ Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 27 procent av alla arbetslösa. Det var fler arbetslösa kvinnliga akademiker Ă€n manliga, vilket skiljer sig frĂ„n arbets-lösheten totalt dĂ€r mĂ€nnen Ă€r fler. 57 procent av de arbetslösa akademikerna bedömdes ha svag konkurrensförmĂ„ga (lĂ€s mer om gruppen pĂ„ sidan 22). Dessutom hade 18 procent varit arbetslösa lĂ€ngre Ă€n tvĂ„ Ă„r. En undersökning frĂ„n Akademikernas a-kassa visar att lĂ€ngre arbetslöshet minskar anstĂ€llningsbarheten.
4.3 Arbetslösheten stiger snabbare bland akademiker
Ăven i Akademikernas a-kassa har antalet arbetslösa ökat kraftigt de senaste tvĂ„ Ă„ren. Under 2025 var i snitt 18 700 medlemmar arbetslösa varje mĂ„nad. Det Ă€r den högsta nivĂ„n pĂ„ 20 Ă„r och 17 procent fler Ă€n under rekordĂ„ret 2020, dĂ„ motsvarande siffra var 16 000. Ăkningen har dessutom varit större i denna grupp Ă€n i andra utbildningsgrupper, vilket syns tydligt nĂ€r man jĂ€mför utvecklingen i Akademikernas a-kassa med arbetslösheten totalt. Enligt Konjunkturinstitutet drivs ökningen framför allt av inrikes födda mĂ€n. SĂ€rskilt oroande Ă€r att andelen lĂ„ngtidsarbetslösa fortsatt att stiga, och det Ă€r för denna grupp som det Ă€r mest problematiskt â ju lĂ€ngre tid som arbetslös desto svĂ„rare att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
4.4 Skillnader i EU
Arbetslösheten i EU för personer med en efter-gymnasial utbildning varierar kraftigt mellan lÀnderna. Den högsta arbetslösheten tredje kvartalet 2025 hade Grekland med 6,8 procent och lÀgst hade Polen med 1,5 procent.
4.5 NÄgot fÀrre sökande till högskolan
Totalt 483 000 personer sökte till högskolan höstterminen 2025, vilket Àr cirka 7 000 fÀrre Àn Äret innan. Antalet antagna minskade med 6 procent till 288 000 och av dem var det 61 000 som inte tidigare hade varit registrerade i högskolan. Mellan Ären 2022 och 2024 ökade antalet sökande med 10 procent vilket bland annat kan ha berott pÄ det omstÀllningsstudiestöd som infördes 2022.
4.6 9 av 10 Àr förankrade pÄ arbetsmarknaden
För de flesta högskolestuderande leder utbildningen till arbete, vilket Àr avgörande för att mÀnniskor ska vilja investera tid och pengar pÄ studier. Bland dem som avslutade en högskoleutbildning 2021 var 89 procent etablerade pÄ arbetsmarknaden tre Är senare, och redan efter ett halvÄr hade 85 procent etablerat sig. I andra utbildningsgrupper Àr andelen lÀgre, för dem med gymnasieutbildning hade knappt hÀlften en arbetsmarknadsförankring tre Är efter utbildningen.
Den gängse definitionen av akademiker är en person med minst 3 års studier på universitet eller högskola.
I den statistik som finns tillgÀnglig frÄn SCB och Arbetsförmedlingen anvÀnds dock andra indelningar. SCB redovisar personer med minst 3 Ärs eftergymnasial utbildning, medan Arbetsförmedlingen anvÀnder minst 2 Ärs eftergymnasial utbildning. Det innebÀr att statistiken inte helt motsvarar gÀngse definition, men ger en nÀrliggande bild.