Det handlar om solidaritet

A-kassan är en trygghet även för högutbildade med forskarkarriär.

– Man kanske inte får jobb inom sitt forskningsfält. Dessutom har mitt medlemskap med solidaritet att göra, säger veterinären Hedvig Stenberg.

Trots gedigen utbildning och en forskarkarriär kan man känna oro för sin försörjning. Särskilt om man har ansvar för huslån och barn.

– I Sverige är det veterinärbrist. Ett jobb som klinisk veterinär kan man säkert få, däremot är det inte säkert att man får ett jobb inom sitt forskningsfält, säger Hedvig Stenberg.

Hon är veterinär men har just nu en postdok-tjänst på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala.

Doktorand- och forskartjänster är ofta tidsbegränsade. Därför har det känts som en trygghet för Hedvig Stenberg att både vara med i Akademikernas a-kassa och i fackförbundet Naturvetarna. Men det handlar inte bara om att trygga den egna ekonomin.

– För mig är det fråga om solidaritet. A-kassan är en inkomstförsäkring som många har nytta av. Det känns bra att vara med och bidra till den, säger Hedvig Stenberg.

Hon menar att det borde vara lika naturligt att försäkra sin inkomst som sitt hus eller sin bil.

– Även om man arbetar inom ett bristyrke vet man aldrig. Man har ju en massa försäkringar som man hoppas slippa använda. Ingen förväntar sig att krocka med bilen eller råka ut för ett inbrott, ändå har man bil- och hemförsäkring.

Det kan också underlätta att vara med i a-kassan när man söker bostadslån.

– Jag vet att många banker efterfrågar det, säger Hedvig Stenberg.

Osäkra anställningar är vanliga i universitetsvärlden. Orsaken är att många ska vara tidsbegränsade enligt högskoleförordning och kollektivavtal. I vissa fall kan sådana anställningar staplas på varandra i många år, utan att man ”lasas in” och får en fast tjänst.

– Exempelvis postdoktorala tjänster fungerar på det viset, säger Elina Stengård.

Hon är utredare och analytiker på Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som är expertmyndighet när det gäller högskoleutbildning.

Elina Stengård menar att högskolesektorn är speciell eftersom anställningarna där bygger mycket mer på meritering och kontinuerlig utvärdering, än vad som är vanligt på den övriga arbetsmarknaden.

Hon fortsätter:

– Det kan säkert upplevas ganska stressigt för personerna som har tidsbegränsade anställningar. Man kan ju ha flera postdok-tjänster efter varandra. Men däremellan kan det ju bli glapp.