Ungdomsarbetslösheten

61 000 ungdomar, 5,1 procent av befolkningen 15–24 år, varken arbetar eller studerar och många av dem har ingen känd aktivitet. På Arbetsförmedlingen var andelen arbetslösa ungdomar den lägsta på hela 2000-talet och myndigheten påpekar ofta vikten av att ha en gymnasieutbildning. 2023 var det 3 av 4 som tog gymnasieexamen, och i många fall spelar föräldrarnas utbildning roll för om man fullföljer gymnasiet.

4.1 61 000 unga varken arbetar eller studerar

2023 var det i snitt 61 000, 5,1 procent, i befolk- ningen 15–24 år som varken arbetade eller studerade, så kallade Neet (Not in Employment, Education or Training). Enligt SCB:s vanliga arbetskrafts- undersökning var 151 000 (22,1 procent) unga arbetslösa men av dem var det 61 procent som var heltidsstuderande samtidigt som de sökte jobb. Därför är det mer rättvisande att istället titta på hur många som varken arbetar eller studerar. Ungdomarna är en konjunkturkänslig grupp, under pandemin ökade till exempel ungdomsarbetslösheten kraftigt och den lågkonjunktur som vi befinner oss i leder också till en ökad ungdomsarbetslöshet. Det positiva är att ungdomar ofta snabbt får jobb när konjunkturen vänder.

4.2 Näst lägst i EU

Tredje kvartalet 2023 var det 9,1 procent av EU:s unga (15–24 år) som varken arbetade eller studerade. Sverige hade den näst lägsta Neet-siffran med 5,1 procent och Rumänien hade den högsta med 16,8 procent. Det finns studier som visar att problemen för dem som varken arbetar eller studerar ofta är långvariga och att det i genomsnitt går sämre på arbetsmarknaden senare i livet för unga i den här gruppen än för andra ungdomar (IFAU 2021:12).

4.3 4 av 10 har okänd aktivitet

Uvas (Unga som Varken Arbetar eller Studerar) är ett mått som Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor (MUCF) tagit fram och som bygger på uppgifter i myndigheternas register. 2021 var det totalt 60 000 unga i åldern 16–24 år som var Uvas.
Räknar man också med 25–29-åringarna så var det totalt 137 000 som ingick i gruppen. Det är en minskning med 9 000 jämfört med 2020.

För att ingå i Uvas ska personen under ett helt år:
• inte haft inkomster över ett basbelopp (52 500 kronor 2023),
• inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Uvas-måttet ger möjlighet att se dessa ungdomars sysselsättning under året. De kan ha haft stöd från Arbetsförmedlingen, sin kommun eller Försäkrings- kassan, eller flera aktörer samtidigt. En stor grupp, 39 procent, av 16–24­åringarna hade ingen känd aktivitet, och männen i högre utsträckning än kvinnorna, 42 respektive 35 procent. Skillnaderna i landet var stora. I Stockholms län var det hälften av dem som varken arbetade eller studerade som inte gick att spåra i några register, medan det i Gävleborg var knappt 3 av 10. Att unga människor varken arbetar eller studerar kan förstås bero på olika saker och på olika grad av frivillighet. En del har helt enkelt frivilligt valt att göra något annat, till exempel resa utomlands, medan andra helt ofrivilligt har hamnat utanför systemet.

4.4 Rekordlåg ungdomsarbetslöshet 2023

Sedan 2013 har andelen arbetslösa ungdomar, 18–24 år, på Arbetsförmedlingen minskat med närmare 10 procentenheter, från 17,2 till 7,7 procent. I snitt var 38 600 unga arbetslösa 2023 och det är det lägsta antalet under hela 2000-talet. Arbets- förmedlingen bedömer att ungdomsarbetslösheten kommer att öka och säger att det är ungdomar utan gymnasieutbildning som man ser kommer få det särskilt svårt. Demografin påverkar arbetslöshets- nivån för de unga, när den var som högst 2009–2014 så var det även stora ungdomskullar, efter det har både kullarna och arbetslösheten minskat.

4.5 Föräldrars utbildning spelar roll

Det finns som vi har sett i kapitlet om arbetslösheten en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och arbets- löshet (se till exempel 3.7) – ju högre utbildning desto lägre arbetslöshet. Och då är det förstås viktigt att de som är i gymnasieålder faktiskt avslutar sin gymnasieutbildning. 74 procent av de som började gymnasiet 2019 slutförde sin gymnasieutbildning och tog examen inom 4 år. Och föräldrarnas utbildnings- nivå har betydelse; de elever vars föräldrar har en längre utbildning tar i högre grad examen. Av dem som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning var det 83 procent som tog examen inom 4 år. För elever vars föräldrar hade en gymnasial utbildning var det 69 procent och för elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildning 41 procent. IFAU har i en studie sett att val av utbildning går i arv. När en förälder skrivs in på en viss högskoleutbildning ökar barnets sannolikhet att ta en examen från samma inriktning med i snitt 50 procent och det gäller särskilt teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi. IFAU konstaterar att det är viktigt för barn, särskilt i studieovana hem, att ha förebilder som möjliggör social rörlighet.

4.6 77 procent jobbar eller studerar

Efter gymnasiet väljer en del att jobba och en del går direkt vidare till utbildning. Av de totalt 73 000 som tog examen 2017/18 hade 77 procent efter 3 år en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerade på högskola. Bland dem som gått yrkesprogram var 60 procent etablerade på arbets- marknaden och bland de som gått högskole- förberedande program var det 22 procent.

4.7 Var femte börjar högskolan inom 1 år

23 procent av de som slutar gymnasiet börjar studera på högskola inom 1 år och det är större andel kvinnor än män, 26 respektive 19 procent. Under pandemin var det något större andel som valde att påbörja studierna kort inpå gymnasiet, då hade också arbetslösheten gått upp och det var svårare att få ett jobb.

4.8 Fler högskolestudenter

Intresset för att söka till universitet och högskolor ökade under pandemin. Efter 2021 sjönk antalet sökande och 2023 ökade det något igen, det var 458 000 som sökte till högskolan och 63 procent av dem som kom in. Av de antagna hade 21 procent inte studerat tidigare på högskola, under pandemiåret 2020 var den andelen 24 procent.

4.9 93 procent har jobb efter högskolan

För de flesta av studenterna leder studierna till jobb, vilket är viktigt för att människor ska vilja lägga tid och pengar på en utbildning. Av dem som avslutade en högskoleutbildning 2017/18 hade 93 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning våren 2021 och 2 procent var arbetssökande. Av dem som arbetade var det 81 procent som ansåg att deras arbete överensstämde helt eller till stor del med det område som utbildningen var inriktad mot och 5 procent som ansåg att arbetet inte alls stämde överens med utbildningen. 3 av 4 svarade att de fick det första matchande arbetet mindre än 3 månader efter avslutad utbildning.

4.10 Unga oroar sig för ekonomin

Trygga anställningar är viktigt även för de unga. När Ungdomsbarometern 2023 frågade 15–24-åringarna vad de skulle välja om de var tvungna att välja mellan trygg anställning och frilans/projektanställning svarade 81 procent att de väljer trygg anställning. Trygg anställning
innebär också ofta trygg ekonomi och i Ungdoms- barometern märks att i en otrygg omvärld har den trygghet man själv upplever att man kan styra över blivit allt viktigare, däribland ekonomin. Kompisarna är viktigast och därefter kommer att tjäna pengar. Och en betydligt högre andel oroar sig för ekonomin – 2023 hade 61 procent oroat sig för ekonomin de senaste 6 månaderna, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år, 2022 var andelen 50 procent och 2018 var den 37 procent.

Unga som lämnar gymnasieskolan utan examen har sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Med det följer en förhöjd risk för utanförskap i form av till exempel lägre inkomst och sämre hälsa