Kapitel 3.

Arbetslösheten

I snitt var 342 000 (20–64 år) arbetslösa år 2023, 6,5 procent av arbetskraften. Av de anmälda på Arbetsförmedlingen hade 42 procent varit arbetslösa över 1 år, och många av dem hade så kallad svag konkurrensförmåga. En undersökning av levnads- förhållanden visar också att arbetslösa mår betydligt sämre än de som har jobb.

3.1 Arbetslösheten permanent hög

1993 var arbetslösheten 9,5 procent, vilket var en ökning från 1992 med 3,6 procentenheter.

Den fortsatte att stiga och var som högst 1997 med 10,4 procent. Om arbetslösheten är hög eller låg är en fråga om perspektiv. I relation till den arbetslöshet som Sverige hade innan 90-talskrisen så har arbetslösheten permanentats på en hög nivå. De högre arbetslöshetsnivåerna i samband med lågkonjunkturen i början på 2000-talet, finans- krisen 2008/09 och pandemin 2020/21 syns

också tydligt på kurvan. Det finns olika typer av arbetslöshet:

  • konjunkturarbetslöshet – beror som man hör på namnet på hur konjunkturen ser ut,
  • friktionsarbetslöshet – är kortsiktig och beror på att det tar tid att söka jobb och rekrytera, och
  • strukturarbetslöshet – är mer långvarig och har strukturella orsaker så som matchningsproblem.

De tre typerna finns alltid på arbetsmarknaden.

3.2 Arbetslösheten under 2023

I snitt var 342 000 personer arbetslösa 2023, vilket är 6,5 procent av arbetskraften 20–64 år. Antalet arbetslösa kvinnor var 167 000 (6,7 procent) och män 176 000 (6,4 procent). Efter att arbets- marknaden hade återhämtat sig under 2022 ökade arbetslösheten igen under 2023. 67 000 av de arbetslösa var akademiker, vilket ger en arbets- löshet i gruppen på 3,3 procent (kvinnor 3,2 procent och män 3,3 procent). Akademikernas arbetslöshet brukar börja öka något senare än bland arbets- tagarna generellt och på Akademikernas a-kassa har vi märkt en tydlig ökning av ersättningstagare under den senare delen året – fler har behövt den trygghet som a­kassan ger.

3.3 Varslen ökade

Under hösten 2023 rapporterade många att varslen ökade och att arbetsmarknaden, som klarat sig relativt bra trots lågkonjunktur, inflation och räntehöjningar, började gunga lite mer. Mellan augusti och november ökade varslen med 120 procent. Pandemiåret var ett rekordår med 123 000 varsel och man behöver gå tillbaka 30 år, till 1993, för att hitta den nivån, då var det 122 000 varsel. En fjärdedel av varslen under september och november var kopplade till byggbranschen och en tidig signal om en försämrad byggbransch har även märkts bland akademikerna i och med att antalet arbetslösa arkitekter har ökat. Långt ifrån alla varsel leder till arbetslöshet. Av dem som varslades 2021 var det 27 procent som blev arbetslösa inom 6 månader efter varslet.

3.4 Arbetslösheten i Europa

12 079 000 – så många var arbetslösa i EU tredje kvartalet 2023. Arbetslösheten är olika stor i de olika länderna – exempelvis skiljer det drygt 9 procent­ enheter mellan Spanien som hade den högsta arbetslös- heten och Tjeckien som hade den lägsta. Sverige ligger relativt högt upp i listan, men avviker från de länder som har högst arbetslöshet avseende förhållandet mellan andelen arbetslösa kvinnor och män. I till exempel Grekland skiljer det ungefär 6 procentenheter mellan kvinnornas och männens arbetslöshet, och där är också kvinnors arbetskraftsdeltagande väldigt lågt; endast 67 procent av kvinnorna deltar i arbetskraften vilket kan jämföras med Sveriges 86 procent (3:e kvartalet 2023). Enligt EU-kommissionens prognos från november 2023 är EU:s arbetsmarknad stark med rekordhög sysselsättning och rekordlåg arbetslöshet men ekonomin har tappat farten. I deras prognos står Sverige ut som det enda medlemslandet som 2024 väntas se sitt BNP krympa och arbetslösheten stiga till den tredje högsta i unionen.

Efter pandemins rekordhöga varseltal sjönk antalet till rekordlåga nivåer, där de länge låg kvar. Under hösten 2023 har antalet personer berörda av varsel ökat och ligger nu på en något högre nivå än normalt vilket indikerar en försvagning på arbetsmarknaden.

3.5 Lägst arbetslöshet på Gotland

2023 var det i snitt 6,5 procents arbetslöshet i Sverige och den varierade stort inom landet. Högst var arbetslösheten i Södermanlands län med 8,7 procent och den lägsta hade Gotland med 3,5 procents arbetslöshet, en skillnad på drygt 5 procentenheter. Bakgrunden är att Södermanland har en relativt stor industrisektor som under lång tid har genomgått rationaliseringar, och färre personer behövs i produktionen. Samtidigt har nya företag inom andra branscher inte tillkommit i tillräcklig utsträckning – IT-verksamhet och företagstjänster är till exempel relativt små branscher i länet. Gotland och de norra länen har bland de lägsta arbetslös- hetsnivåerna. I norra Sverige pågår en industriboom och det finns en större efterfrågan på arbetskraft än i exempelvis Södermanland. Bland kvinnorna var arbetslösheten högst i Södermanlands län och Västmanlands län och lägst i Jämtlands län, och andelen arbetslösa män var högst i Östergötlands län och lägst i Gotlands län.

Storstäderna har påverkats mest
Enligt Arbetsförmedlingen har storstadsområdena påverkats mer av det senaste årets konjunktur- försvagning. De är mer räntekänsliga, eftersom hushållen generellt sett är högre belånade, samtidigt som den konsumtionsberoende privata tjänste- sektorn är stor. Det är stor skillnad i arbetslöshet mellan storstadskommunerna, till exempel har Malmö en nästan dubbelt så hög arbetslöshet som Stockholm, 10,0 procent jämfört med 5,7 procent.

 

3.6 Arbetslösheten – en åldersfråga?

När det gäller arbetslöshet uppdelat på ålder så är det framför allt en grupp, de unga, som sticker ut, så visst har åldern betydelse. Det skiljer över 30 procentenheter mellan äldsta och yngsta gruppen, men man ska då påminna sig om att många av de yngsta inte har studerat klart och att det är extrajobb som de söker – 2023 var det 61 procent av de arbetslösa 15–24-åringarna som var heltidsstuderande. Även om de äldre har en låg arbetslöshet så kan det vara tuffare och ta längre tid att hitta ett nytt jobb när man blivit äldre, och Arbetsförmedlingen klassar de som är 55+ som en grupp med svag konkurrensförmåga, läs mer om dessa under avsnitt 3.11.

3.7 Låg utbildning – hög arbetslöshet

Flera hundra tusen personer är arbetslösa samtidigt som det är arbetskraftsbrist – hur går det ihop? Svaret är att de arbetslösa inte har den kompetens, det vill säga utbildning och erfarenhet, som arbets- givarna behöver. När man delar upp arbetslösheten på utbildningsnivå syns det väldigt tydligt hur mycket större arbetslösheten är bland dem som inte har en utbildning – 22 procent av dem är arbetslösa och det kan jämföras med endast drygt 3 procents arbetslöshet bland dem som har en minst 3-årig eftergymnasial utbildning. Arbetsförmedlingen bedömer att bristen på arbetskraft kommer att kvarstå på längre sikt eftersom det sannolikt kommer vara begränsat med utbildad arbetskraft inom många yrken.

3.8 Hälften saknar gymnasieutbildning

Av de 334 000 inskrivna arbetslösa (16–65 år) hade enligt Arbetsförmedlingens statistik 116 000 (35 procent) endast förgymnasial utbildning, och av dem hade 53 procent kortare än 9 (10)­årig grundskola. Gruppen med förgymnasial utbildning har minskat sedan toppen under pandemin och mellan 2022 och 2023 minskade den med 5 procent. Många av dem med kort utbildning är födda utanför Europa, i november 2023 var arbetslösheten bland inskrivna arbetslösa med förgymnasial utbildning 10 procent för inrikes födda och 39 procent för utomeuropeiskt födda.

Den försvagade arbetsmarknaden syns tydligast i södra Sverige, medan arbetsmarknaden varit starkare i landets norra delar under det senaste året. Även under kommande år väntas denna utveckling fortsätta med störst ökning av arbetslösheten i och runt storstadslänen i södra Sverige, medan arbetslöshetsnivåerna bedöms vara mer stabila i norr.

3.9 Arbetslösheten ökade under hösten

2023 var i snitt 530 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen, en minskning med 16 000 jämfört med 2022. Alla grupper av arbetslösa minskade, förutom öppet arbetslösa och övriga inskrivna som var oförändrade. Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) sjönk till årssnittet 334 000, vilket är lägre än innan pandemin. Men under hösten ökade antalet, och den största ökningen var i gruppen öppet arbetslösa. Det är normalt att arbetslösheten ökar under sommaren, vilket vi på Akademikernas a-kassa också är vana vid i vår verksamhet, och hösten 2023 märkte vi att den annars tillfälliga högre arbetslösheten inte sjönk tillbaka som den brukar göra och att vi fick många nya arbetslösa (öppet arbetslösa).

3.10 Akademiker i Skåne har högst arbetslöshet

Totalt 530 000 personer var inskrivna på Arbets- förmedlingen 2023 och av dem var det 63 procent, 334 000, som räknades som arbetslösa. För att man ska ses som arbetslös krävs att man antingen är öppet arbetslös eller deltar i ett arbetsmarknads- politiskt program. Andelen inskrivna arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften var 6,4 procent. Högst andel inskrivna hade Södermanlands län med 8,5 procent och lägst hade Västerbottens län med 3,8 procent. Uppdelat på kön ser det ungefär likadant ut som på totalen. Bland kvinnorna var det högst arbetslöshet i Södermanlands län och lägst i Västerbottens län, bland männen var det högst i Skåne län och lägst i Västerbotten. Även i Akademikernas a-kassas data kan vi se att det skiljer mellan länen även om skillnaderna inte är så stora.

3.11 3 av 4 har svag konkurrensförmåga

Arbetsförmedlingen delar grovt upp de arbetslösa i 2 grupper – inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmåga och övriga inskrivna. Självklart är de arbetslösa långt ifrån en homogen grupp men det finns vissa parametrar som gör att det är något tuffare att hitta ett arbete. De som har en så kallad svag konkurrensförmåga är de som:

  • har högst förgymnasial utbildning,
  • är födda utanför Europa,
  • har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,
  • är äldre, 55–64 år.

Av de i snitt 334 000 arbetslösa (16–65 år) som var inskrivna 2023 var det 244 000, 73 procent, som hade svag konkurrensförmåga och det är en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2022, men då behöver man också ta med i beaktande att Arbetsförmedlingen från och med 2023 räknar med dem som är 65 år, tidigare gick gränsen vid 64 år. De 4 grupperna innehåller dubbelräkningar av individer eftersom en och samma individ kan ingå i flera delgrupper. 2023 var det cirka 3 000 som ingick i alla 4 grupper. Antalet som ingick i 3 grupper var 19 000, 2 grupper 93 000 och endast 1 grupp 130 000.

3.12 Minskat antal med svag konkurrensförmåga

För 15 år sedan, i samband med finanskrisen 2008/09, var det ungefär lika många inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmåga som övriga inskrivna arbetslösa. Därefter har gruppen med svag konkurrensförmåga ökat, till antalet mer än det dubbla, och andelen har under flera år legat runt 70–75 procent. Antalet var som högst pandemiåret 2020 med 303 000 och har därefter minskat. Att andelen var som lägst samma år berodde på att de som blev arbetslösa under pandemin i större utsträckning hade en starkare ställning på arbetsmarknaden. Under 2023 har gruppen börjat öka igen men ökningen kom långt efter övriga inskrivna, som började öka redan sommaren 2022, vilket enligt Arbetsförmedlingen avviker från det mönster man tidigare sett, antagligen beror den fördröjda ökningen på att utrikesfödda i mycket stor utsträckning kommit ut i arbete de senaste åren.

3.13 Gruppen äldre har inte minskat

2023 minskade antalet arbetslösa i alla grupper med svag konkurrensförmåga och störst var minskningen i grupperna ”högst förgymnasial utbildning” och ”utomeuropeiskt födda” där antalet minskade med cirka 5 procent. För alla grupper, utom för de äldre, är antalet på en betydligt lägre nivå än innan pandemin. Det var också gruppen 55+ som ökade mest procentuellt sett under pandemin. Sedan 2023 räknas även 65­åringarna med (tidigare 64). De äldre har i snitt längre arbetslöshetstider än yngre men hur ålder påverkar den arbetssökandes situation har Arbetsförmedlingen sällan fördjupat sig i, något som de fått kritik för av Riksrevisionen.

Den övergripande utvecklingen medför att utbildning och omställningsförmåga får större betydelse i takt med den snabba digitaliseringen och teknikutvecklingen.

3.14 Var fjärde är arbetslös längre än 2 år

På Akademikernas a-kassa är vi sällan oroliga över en ökad arbetslöshet, så länge arbetslöshets­ perioderna är korta – de flesta klarar en kortare tid utan arbete. Men ju längre sökandet efter ett nytt arbete tar, desto svårare blir det, och då kan man börja oroa sig. Långtidsarbetslösheten är en utmaning på arbets- marknaden. 2023 var det totalt 140 000 som hade varit arbetslösa längre än 1 år, 42 procent av alla inskrivna arbetslösa, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med 2022. 

Var fjärde arbetslös har varit utan ett arbete i mer än 2 år. De som har varit arbetslösa länge behöver ofta mer stöd och Arbetsförmedlingen har sett att bland dem som varit utan arbete i mer än 2 år ökar behovet av stöd och för dem är subventionerade anställningar en viktig del för att få ett arbete. Arbetsförmedlingen mäter också hur stor andel arbetslösa som blir sysselsatta inom ett kvartal, den så kallade jobbchansen. Långtidsarbetslösa har ungefär hälften så höga chanser på arbetsmarknaden jämfört med personer med kortare arbetslöshet.

3.15 Genomsnittlig arbetslöshetstid 40 veckor

Enligt statistik från SCB var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 40 veckor 2023, vilket är en minskning med 8 veckor jämfört med 2022. Männen är arbetslösa längre perioder än kvinnorna, i snitt 4 veckor längre. Bland de äldre var arbetslösheten längst – 69 veckor, vilket är en minskning med 14 veckor jämfört med 2022, och det är stor skillnad mellan kvinnor och män i den åldersgruppen. Att äldre har det tuffare kan bland annat bero på att de inte har den kompetens som efterfrågas men det kan också handla om åldersdiskriminering. Ungdomarna var arbetslösa i snitt 8 veckor. Ungdomar som saknar fullständig gymnasieutbildning löper enligt Arbetsförmedlingen ofta en högre risk att bli långtidsarbetslösa på grund av de utbildningskrav som finns på arbetsmarknaden.

3.16 Kortutbildade är arbetslösa längre

När man jämför långtidsarbetslöshet per utbildningsnivå sticker de med endast för- gymnasial utbildning ut, andelen som varit arbetslösa längre än ett halvår var 55 procent 2023, vilket kan jämföras med 39 procent för dem med gymnasial utbildning och 35 procent för akademikerna. Långtidsarbetslösheten sjunker helt enkelt med i utbildningsnivån – en gymnasieutbildning minskar risken för långtidsarbetslöshet väsentligt och en eftergymnasial utbildning ännu mer. Många som arbetar med arbetsmarknadsfrågor menar att långtidsarbetslösheten är en av de största utmaningarna på arbetsmarknaden. Och den är också en del av den tudelning som finns på arbetsmarknaden – stor andel långtidsarbetslösa med kort utbildning samtidigt som arbetsgivarna har brist på utbildad arbetskraft.

73 procent av de arbetslösa på Arbets- förmedlingen har extra tufft att komma in på arbetsmarknaden – de har så kallad svag konkurrensförmåga.

3.17 Arbetslösa mår sämre

 

Många i befolkningen upplever ängslan, oro och ångest. Enligt SCB:s senaste undersökning av levnadsförhållanden som gjordes 2022 svarade 43 procent att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest och det är en tydlig skillnad beroende på om man har ett jobb eller inte. Bland de som arbetar uppger 44 procent att de har besvär med ängslan, oro eller ångest medan det bland de arbetslösa är 56 procent som har samma besvär. För dem med svåra större. Nästan var fjärde, både för arbetande och arbetslösa, uppger att den psykiska hälsan har påverkats negativt av pandemin, vilket indikerar att pandemin handlade om mer än bara jobbet. Ett arbete kan ge så mycket mer än inkomst – bland annat känsla av tillhörighet, att vara behövd, sammanhang och kollegor. I undersökningen av levnadsförhållanden svarar 19 procent av de arbetslösa att de har känt sig ensamma hela tiden eller för det besvär ängslan, oro eller ångest är skillnaderna mesta under de senaste 4 veckorna, och det är stor ännu större, det är mer än 3 gånger så stor andel av de arbetslösa som känner så. Även när man talar om hälsa generellt så svarar de arbetslösa i högre utsträckning att de har dålig hälsa och att de är mer drabbade av långvarig sjukdom eller hälsoproblem. När det gäller den psykiska hälsan så är det inte så stor skillnad mellan de arbetslösa kvinnorna och männen, bland dem som arbetar är könsskillnaderna skillnad mellan könen, bland männen är det 23 procent och kvinnorna 15 procent. Det är betydligt färre bland dem som arbetar, 6 procent, och där finns ingen skillnad mellan könen. Även i Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät från 2022 finns statistik som visar att arbetslöshet påverkar sociala relationer – av de yrkesarbetande är det 22 procent som har lågt socialt deltagande, jämfört med 38